torsdag 19 november 2009

Ett samtal #2


- Jaha, hejsan! Vilka är ni? Jasså från internet. Jaha. Hade vi bestämt träff? Jasså, jaha, ja, det minns jag inte. Men, ja, nu är ni här, så...
Va? Vad jag läser? Nä, det här är bara nåt skräp nån skickat till mig för att skoja.

- Hör ni, nu ljuger han igen!!

- Det gör jag väl inte?!

- Det gör du visst. Den där skiten prenumererar du ju på.

- Nej, det gör jag faktiskt inte. Det här struntet har nån postat till mig för att vara rolig. Och det är inte alls roligt.

- Du betalade ju in en femårsprenumeration härom veckan ju. Du var tvungen att ringa upp kontoret i Hamburg för att kunna teckna en så lång prenumeration.

- Äsch, lyssna inte på henne.
Vem hon är? Det är Kärringen Längst Upp På Ryggen. Har haft henne där sen jag var tolv-tretton år. Hon är bara besvär. Och en sabla skvallertacka. Skitsnack hela tiden. Jag kallar henne Ryggsäcken när jag är på riktigt dåligt humör. Fast ibland kan vi prata som vanliga människor också. Men när vi bråkar tycker hon om att säga saker som t ex "se mig i ögonen och säg att du avskyr mig". Och det går ju så klart inte. Och då kan jag ibland spricka upp i ett skratt. Men oftast inte, utan oftast blir jag än mer förbannad.

- En gång försökte du klippa bort mig!

- Nej, det är inte sant!

-Jo, det gjorde du visst! Och en annan gång hällde du hett kaffe över mig! Men du skrek själv lika mycket så då skrattade jag istället!

- Du är dum nu.

- Men värst är det när du borstar ditt hår och all skit faller ner över mig. Jag är ju allergisk.

- Det kan du ha.

- Där hör ni, sån är han hela tiden!

- Jag tror vi är färdiga nu va? ja? Okej, va bra. Har ni några fler frågor som ni kommer på så kan ni ju faxa över dom så kan jag kolla på dom och faxa tillbaks.

- Vi kollar på dom och faxa tillbaks!

- Ja ja, vi kollar på dom och faxa tillbaks.