Visar inlägg med etikett Hemingway. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hemingway. Visa alla inlägg

tisdag 1 november 2011

Äntligen ett magasin som har en artikel om yxförsäljare i New York!



Nä, vi kan inte låta bli att köpa ännu ett behagligt obestruket magasin med fint omslag med nio gamla skrivmaskiner på. Nio gubbars mest använda modeller (Hemingways, Steinbecks, Bobban Dylans, Hunter S. Thompsons, Cormac McCarthys, Orwells, Tolkiens, Kerouacs och Woody Allens). Så klart hittade folket på australiensiska(!) Smith Journal till sitt premiärnummer inte en enda quinna som nånsin använt en skrivmaskin. Man tänker direkt snubbar, gubbar. Men faktiskt är såväl creative director som editorial director quinna. Och två av tre editors at large är också quinnor.

Däremot lyckades dom få med följande: En artikel om yxförsäljare i New York och då menar vi inte en vanlig yxförsäljare i New York utan en som säljer riktiga välgjorda kvalitetsyxor som köps av män som förstår hela filsofin med yxor (haha!), en artikel om banjon (haha!) och till råga på allt lyckades dom skicka med en "fin" obestruken affisch med scouternas bästa knopar (haha!).
Dom är för roliga.
Men vi misstänker ändå att vi kommer att köpa nummer två.

Från arkivet: Högerklicka'n klämtar hallå!



Ah! Vackrare kan inget vara än originalupplagan av svenska utgåvan av Hemingways Klockan klämtar för dig.
Hela kontorsgänget tar som en liten vissångare, älskar som en liten vissångare, värker som en liten vissångare och bryter ihop som en liten vissångare.

Engelska originalet utkom 1940, första svenska upplagan året därpå. Denna utgåva är från 1942, så vi slår till med att detta är andra tryckningen av första utgåvan.  Och visst är det ett vävomslag och visst är texten nersänkt som bara den! Och visst har vi den som kudde. Och visst ställer vi våra allra mest doftande doftljus på den. Vem som gjort formen talas det tyst om. Albert & Herbert Bonnier gav i alla fall ut "skiten".

onsdag 8 december 2010

Bonusmaterial: Torrt, fnasigt, grovt papper!



- Gud, i år slog vi rekord i vårt "gillande" till gulnat papp och lika gulnad kartong!
- Ja, i år slog vi verkligen rekord!
- Som om vi var en gammal, gammal gubbe i en gammal, gammal illustration i ett jättesupergammalt nummer av Monocle.
- Det är ju det finaste som finns. Gulnat papp och gulnad kartong, alltså.
- Ja, det är ju det.
- Ingen lack så långt "röva" når!
- Inte mycket att göra åt det.
- Vi gör inget åt det.
- Nä, vi fortsätter med det.
- Det är väldigt fina saker du lagt upp där prydligt och fint.
- Ska jag lägga upp dig lika prydligt och fint?
- Ja, gärna!
- Ska vi älska lite på gulnat papp och gulnad kartong?
- ja, det gör vi.
- Av med sockorna.
- Sockorna av.
- Kom.