Lana Del Reys nya- äntligen "remastrad"!

Albumet släpptes idag, men två av låtarna har redan "remastrats"! Vi vet verkligen inte vad man gör när man remastrar, men vi trodde det var sånt man gjorde med 150 år gamla inspelningar med The Beatles och Pink Floyd.

Det är uppenbart att den industri där det händer allra mest just nu är remastringsindustrin.

Fint foto för övrigt. Alltid trevligt när det är välklätt.

Ovänskap

- Alltså, tänk om han snubblar till när han står där och borrar.
- Varför skulle han det, han är ju försiktig och jäkligt duktig, ju?
- Ja, men tänk. Tänk om. Han snubblar för att han kanske hostar eller nån råkar rusa fram och dunkar ett vedträ i nacken, som gör att han snubblar framåt och borren drrrrrrrrrrrrrrr rätt igenom hela armen. Eller rätt igenom huvudet och sen kanske borren åker upp och ned, upp och ned rätt i genom allt hans... kött på kroppen, för nån har liksom fastnat i handtaget.
- Är du arg på honom eller nåt? Du pratar så konstigt. Du tänker väl inte göra nåt dumt, va?
- Va? Jag? Nä, det här vedträet jag har här det är magiskt. Det kan trolla hur det vill. Jag ska rädda honom med det här vedträet. Han kommer att tacka mig. Hans liv kommer att bli toppen. Jag ser att han är ledsen nu, ser du det? Mitt slaktarfökläde är magiskt och berättar för mig att han gråter tyst för sig själv nu. Ska vi då inte hjälpa honom, tycker du?!
- Fast jag tycker inte han ser så ledsen ut, faktiskt.
- Tror du mitt slaktarförkläde ljuger?!
- Nä, eller... jag vet inte. Hur kan ett slaktarförkläde veta om någon är ledsen?
- Säger du emot mig? Tror du mig inte?
- jag bara undrar hur ett sla...
- Jag fick det av en indian för längesedan, okej? En jättegammal indian.
- Vadå, använder indianer slaktarförkläde?
- En slaktarindian. Det var en slaktarindian.
- Oj.
- Nu slutar vi att tjafsar och  går bort och muntrar upp honom med våra trollerigrejer. Du först.
- Jaha. Okej. Lägg av, knuffas inte.
- Gå.
- Jaja.

Radhussingelkillen: Snart psykiskt sjuk!

Radhussingelkillen har fortsatt att ge mig huvudbry. Det är nåt mystiskt med honom. Nu har flera andra i området rapporterat att deras fruar kommer hem supersent på kvällarna och att dom då är alldeles matta och saliga. Och alla har slutat att laga middag till familjen. Alla säger "jag blir sen, men jag tror det finns en Dafgård i frysen, ät den, jag fixar eget".

Men nu har jag en plan.
Jag har sedan helgen varit utklädd till radhussingeln och levt hans liv till punkt och pricka. Varenda grej gör jag precis som radhussingeln. Tanken med det är att han efter ett tag ska bli galen och psykiskt sjuk när han inte vet vem av oss två som är han! Att han ska liksom tro att han blivit dubbel och att han då blir helt sjuk och kanske tar livet av sig!

Nu hör jag hur han smyger utmed väggen. Varför gör han det? Det är väldigt konstigt. Det gör inga normala människor. Han är inte normal. Nä, det är han inte. Jag tror han kommer att bli jättejättejättesjuk av att jag gör så här.
Ja, han kommer att bli psykiskt sjuk.

Nya killen på kontoret lyfter skrot

- Alltså, den där får du egentligen inte lyfta från bordet. Den ska ligga där.

- Jasså?

- Den har alltid legat där.

- Alltid?

- Ja, faktiskt, alltid. Det var en vacker, gammal indian som jobbade här förr, som lade den där. Kan du lägga tillbaka den nu. Det känns inte riktigt bra det där.

- Inte?

- Nä.

- Nej.

- Nej?

- Nä.

- Varför inte det?

- Ser du hur högt jag kan lyfta den?

- Det där är väl inte så fasligt högt, ett par decimeter.

- Jo, men om jag säger att jag egentligen bara är 7-8 centimeter lång?

- Ja, det är klart, då är det ett ganska rejält lyft.

- Precis.

- Men jag vill ändå att du lägger tillbaka den.

- Det kan jag inte, min arm har låst sig.

- Jo, fast...

- ...och jag kommer att dö om jag släpper den, för jag har fastnat och kommer att ramla och den kommer att krossa mig och jag kommer att dö på direkten.

- Okej. Du, jag går och fika så länge.

- Okej.

- Adjö.

- Adjö. Fast det är skit att du lämnar mig här att dö.

- Jo, fast jag måste pinka också.

- Okej. Du vet att jag är ny här, va?

- Jo.

- Så det gör ju inte så mycket att jag dör, faktiskt.

- Nä, precis. Okej då. Jag måste kila nu.

- Okej. Hej då.

- Hej svejs.

Säljes: Vintage gladiatorsandaler

Sommaren är nästan slut, men det är inte därför jag säljer mina vintage gladiatorsandaler.

Anledningen till att jag säljer detta unika objekt är att allt sedan jag införskaffade dom, har dom andra killarna här på kontoret som jag "varit med", alla drabbats av syfilis, eksem, svidande sår, hemoroider, svedd hy, gonorré och diverse allergier!

Gladiatorsandalen är i trevlig allroundmodell med klart modestuk. Skorna har flera spännen som skapar en skön gladiatorkänsla. Skinnet är brunt och kommer med största sannolikhet från ett djur. Jag köpte dom av en stilig trollkarl på e-Bay för några år sedan. Han hade deltagit i en utgrävning av gamla romarriket i ett område runt Borås för ett tjugotal år sedan, och då gjort detta unika (och väl bevarade) fynd.

Givetvis medföljer ett äkthetsintyg när du köper dessa vintage gladiatorsandaler och även ett foto som visar när sandalerna bärs av en äkta romare (som utifrån vad bilden visar, kan sägas verka vara lite arg eller i skojartagen).

Kungens 10 bästa öppningsfraser på tal han hållit i år

10. "I am sick, I am dull, I am plain, hello!"

Göteborg, 19 februari

9. "Buenas noches Buenos Aires, Buenos Aires buenas noches!"

Buenos Aires, 4 januari

8. "I have to warn you...I speak in a foreign language."

Düsseldorf, 28 januari

7. "Hello, Pub-lin!"

Dublin, 19 april

6. "Hello Trollhättan - I am right behind you carrying a bucket."

Trollhättan, 16 januari

5. "Welcome to a night to forget!"

Halmstad, 23 maj

4. "Welcome to New York Shitty!

New York, 3 maj

3. "Welcome to a great big slice of saturday!"

Jönköping, 14 februari

2. "Two lips for tulips in ol' Amsterdam!"

Hallstahammar, 12 april

1. "It's saturday night, it's raining, it's Liverpool, it' s perfect."

Arboga, 15 maj

Guud, va fint det blev!

Anna Lindhs Plats. Ännu ett kargt, dämpat svenskt mästerverk.

Såg Promoe cykla förbi alldeles nyss!

Mmm! Som i mmmjukt, som i mmmluddigt, som i mmmitt i en dröm!

"Jaha, nu sitter dom där igen och fantasin tryter än en gång och då blir det som vanligt att dom plockar bilder från nåt Photos of the Moment-bildsvep."

Ja, precis så är det.

Så tack Alexandra Catiere för dom fina bilderna du kallade för "Sacré Blur" och som hade landat på T Magazine-bloggen, i ännu ett rep från modeveckan i Paris.

Och ja, bild 2, 3, 4, 5 och 6 tog vi med enbart för sakens skull, bara för att ha en anledning att lägga in bild 1. Bilder som ettan tycker vi om väldigt mycket. Såna är vi.

Säljbluff (och en present)

Idag tidigt på morgonen började det ramla in massa löst folk här på kontoret. Flera kom fram till mig och de andra här på kontoret och frågade "annonsen, gäller det allt här inne alltså?" Jag förstod ingenting. Annons? Vadå? Var? Tydligen, var det nån som satt in en annons på Blocket om att "komplett kontor säljes till lägsta möjliga pris, allt ska bort!"

Nu blev tyvärr, eller tack och lov, beroende på hur man ser på det, inte så mycket sålt: fyra stycken gamla nummer av Amelia och min nu kanske rätt gamla bärbara telefon som ett gäng ungdomar stod och skrattade åt och fick köpa för en tjuga (måste komma ihåg att stänga abonnemanget).

Jo, det är synd att inte mer blev sålt, allt eftersom under dagen kände jag mig sugen på att "börja om", trycka på "noll", "reset".

En annan gång kanske.

Men mitt i allt kom det också en märklig kvinna. Eller dam kanske. Hon stegade fram till mig, stirrade med uppspärrade ögon och sa efter lång stund: "den här är specialgjord till dig. Jag har gjort den själv. Den är gjord av tjock, tjock hud, sådan man har på undersidan av fötterna, jag har målat den svart och skrivit ditt namn på den."

Hon lämnade över en svart portfölj av vad jag bedömde vara "standardsnitt". På den stod det "UFO" med versaler skrivet på ett A4-papper.

Hon satt kvar en stund och förklarade ingående hur hon gjort den och sen bara gick hon. Var den verkligen till mig, var det inte ett missförstånd? UFO? Kunde inte minnas att jag någonsin blivit kallad UFO. Fast det är klart, man glömmer massa saker hela tiden. Och saker rinner av en som vatten på en gås.

Portföljen är ganska fina, men luktar lite gammal sko. Blir perfekt att ha matlådan i.

Följ Pilen!

- Jaha, så dom sa alltså 'följ Pilen'?

- Ja. 'Följ Pilen'.

- Konstigt. Ja, då ska jag väl bara plocka undan här då och släcka ner och så. Stänga butiken helt enkelt. Och du ska alltså hänga med mig hem då alltså?

- Ja.

- Och dom sa alltså 'följ Pilen'?

- Ja.

- Ja ja. Är du allergisk mot nåt? Jag tänkte ifall jag rattar ihop nåt käk.

- Laktos. Laktosintolerant.

- Okej. Bra att veta. Men det blir nog nån korvgrej.

- Det blir bra. Korv är gott.

- Ja. Jag har faktiskt ätit korv dom senaste fjorton dagarna.

- Oj.

- Ja. Det är lite konstigt va?

- Asch. Det är ganska normalt.

- Jaha, då går vi då. Ska vi ligga och så också då eller?

- Jag tror det.

- Jaha. Bara så att man vet.

Ett samtal #2

- Jaha, hejsan! Vilka är ni? Jasså från internet. Jaha. Hade vi bestämt träff? Jasså, jaha, ja, det minns jag inte. Men, ja, nu är ni här, så...

Va? Vad jag läser? Nä, det här är bara nåt skräp nån skickat till mig för att skoja.

- Hör ni, nu ljuger han igen!!

- Det gör jag väl inte?!

- Det gör du visst. Den där skiten prenumererar du ju på.

- Nej, det gör jag faktiskt inte. Det här struntet har nån postat till mig för att vara rolig. Och det är inte alls roligt.

- Du betalade ju in en femårsprenumeration härom veckan ju. Du var tvungen att ringa upp kontoret i Hamburg för att kunna teckna en så lång prenumeration.

- Äsch, lyssna inte på henne.

Vem hon är? Det är Kärringen Längst Upp På Ryggen. Har haft henne där sen jag var tolv-tretton år. Hon är bara besvär. Och en sabla skvallertacka. Skitsnack hela tiden. Jag kallar henne Ryggsäcken när jag är på riktigt dåligt humör. Fast ibland kan vi prata som vanliga människor också. Men när vi bråkar tycker hon om att säga saker som t ex "se mig i ögonen och säg att du avskyr mig". Och det går ju så klart inte. Och då kan jag ibland spricka upp i ett skratt. Men oftast inte, utan oftast blir jag än mer förbannad.

- En gång försökte du klippa bort mig!

- Nej, det är inte sant!

-Jo, det gjorde du visst! Och en annan gång hällde du hett kaffe över mig! Men du skrek själv lika mycket så då skrattade jag istället!

- Du är dum nu.

- Men värst är det när du borstar ditt hår och all skit faller ner över mig. Jag är ju allergisk.

- Det kan du ha.

- Där hör ni, sån är han hela tiden!

- Jag tror vi är färdiga nu va? ja? Okej, va bra. Har ni några fler frågor som ni kommer på så kan ni ju faxa över dom så kan jag kolla på dom och faxa tillbaks.

- Vi kollar på dom och faxa tillbaks!

- Ja ja, vi kollar på dom och faxa tillbaks.

Ett ticks (och ett snyggt omslag)

Vi har ett ticks som börja kännas onödigt: Vi köper alltid tidningen Volt. Det gör vi enbart för att den är väldigt stor (till formatet sett). Detta bör vi sluta med.

Dock var det ett snyggt omslag på senaste numret. Och ett snyggt uppslag.

Livskamraten i trappen

Jaså, är du här idag igen.

Vem är du som står här i trappen? Väntar du på mig? Varför säger du ingenting? Tittar du så där på mig för att du tycker om mig, för att du villl gifta dig med mig? Eller tycker du inte om mig? Det skulle vara bra för mig att veta.

I vilket fall så är jag på väg till jobbet som du ser.

Blommorna? Jag tänkte göra fint på kontoret. Kanske man blir glad av blomster. Fast jag är lite allergisk, men det ska nog inte vara nån fara.

Står du kvar där när jag kommer från jobbet sen idag? Vill du komma hem till mig då och äta korv? Jag har både ketchup och stark senap.

Jag går nu. Okej? Jag går. Nu. Så äter vi korv hos mig sen när jag jobbat klart.

Det definitiva paret

Elizabeth Taylor och Richard Burton. Det definitiva paret.

(In their own sick way.)

No eyes!

Idag hade vi en helt otrolig föreläsare här på kontoret!

Han kunde skriva hela sitt namn på whiteboarden utan att en enda gång titta på tavlan!

Jag är ganska säker på att det var nåt fusk, men det såg faktiskt riktigt ut!

Helt suveränt var det! Tack, Jan!

Keyboardstrippan!

Ja, det var vad vi fick till lunchen idag. På hemsidan kallade hon sitt framträdande för "en keyboardshow in på bara skinnet", men vi trodde såklart inte att det var vad vi bokstavligen skulle få oss bjudet.

Hon var bokad till matsalen mellan 12-13 och vi väntade oss avkopplande tongångar, kanske en trubadurversion av Jean-Michel Jarre, men hon bara rattade igång nån trumtakt och började strippa! Och riktigt långsamt! När jag var klar med min råkosttallrik hade bara kappan och ena stöveln åkt av.

Men när jag fått i mig min enorma laddning ärtsoppa och 8-9 pannkakor, då var det inte mycket skylande kvar på "artisten"!

Och plötsligt var hon puts väck! Men keyboarden stod kvar och trummade på och mitt på scenen låg hennes hög med kläder.

Och betalt hann hon inte få.

Ny trollkonstnär på kontoret!

Vi har en helt suverän ny kille här på kontoret som kan trolla!

Som idag på lunchen: Först trollar han fram en lång stel tråkig gubbe och sen en bukett blommor ur ett skrynkligt sablans prasselpapper!

Jamen, hur gööööör han??!

Ny storsatsning här på bloggen: Vad gör handen man inte ser?!

Med start imorgon kommer vi varje dag klockan 04.00 lägga upp en tävlingsbild där man ska lista ut vad handen man inte ser, egentligen håller på med! Bara fina priser! Alla rätta svar som inkommit per post senast klockan 04.30 vinner lång fin motorbåt, tre-fyra pingisracket och fickpengar!

Vi ses i natt! Lycka till!

Vem i h-e?!?!

Okej, jag var bara iväg en kort sväng nu på kvällen och då undrar jag vilken sjuk människa det är som har varit inne i min bostad och lagt en vhs-kopia av Irwin Winklers helt suveräna Nätet från 1995 med Sandra Bullock, Jeremy Northam, Dennis Miller, Diane Baker, Wendy Gazelle, Ken Howard, Ray McKinnon, Daniel Schorr, L. Scott Caldwell, Robert Gossett, Kristina Kroft, Juan Garcia, Tony Perez, Margo Winkler, Gene Kirkwood, Christoper Darga, Charles Winkler, Julia Pearlstein, Rick Snyder, Gerald Berns, Tannis Benedict, Vaughn Armstrong, Wren T. Brown, Lynn Blades, Israel Juarbte, Julia Vera, Lewis Dix Jr., Lili Flanders, Adam Winkler, Brian E. Frankish, Wanda-Lee Evans, David Winkler, Kerry Kilbridge, Roland Gomez, Melvin Thompson, Rich Bracco, Lucy Butler, John Livingston, Cam Brainard, Dennis Richmond, Elaine Corral Kendall, Alfredo López, Thomas Crawford, John Cappon, Barbara Abedi, Kevin Brown, Hope M. Parrish, William Bell, Danny Breen, Andrew Amador och Melissa Bornes på min säng??! Vänligen avlägsna den snarast, då jag inte har någon vhs-spelare.