Visar inlägg med etikett Att vara full. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Att vara full. Visa alla inlägg

måndag 2 april 2012

"Jag ska äta mozzarella idag".



Någon håller på och lägger upp Lars "Lasse" Noréns dagbok som tweets.
Ja.
Eller hur?
Så här roligt har vi inte haft sen vi senast var på ICA Baronen.

29 mars: "Det var varmt idag. Jag hade skinnjackan på mig."
22 mars: "Gick och la mig."
25 februari: "Nu ska jag laga mat."
24 januari: "Gick till Saturnus. Köpte en gigantisk kardemummabulle."

Rubriken är från 27 mars.

måndag 27 februari 2012

Bästa bilderna från Guldbaggegalan!


Okej, om man ser så här fantastisk ut en nästan helt vanlig söndag, varför får vi då inte en ny Juliette Lewis-bild i brevlådan varje dag?


Ja, Joan, vi fattar, det är nåt sorgset och ogreppbart med livet.


Gubbarna, från vänster: han sångaren i Coldplay, Lenny Kravitz och Morrissey.























Det är nåt speciellt med Glenn Close, eller hur? Visste ni förresten att hon är rättviseförmedlingens Lina Thomsgårds "morsa"?! Det hade vi inte en aning om.


Att ha Frantastiskt roligt tillsammans.























Vältränad och glad. Ibland allt som behövs.


Att åka gondol i tårkanalen med Michael och Kirk. I svartvit slowmotion. Ja, vi är lättlurade.


Martin Short, alltid det lilla extra. Och alltid med i våra nästan absoluta favoritfilmer.

Varenda pixel är snodd från Vanity Fair.

fredag 11 november 2011

Han som tilldelades Augustpriset för jättelängesedan

Vi brukar inte ta upp vare sig detta evenemang eller denna person här på bloggen (p g a utrymmesskäl), men då han, Björn Ranelid, överträffade sig fullständigt i denna lilla Hanna Fahl-artikel i gårdagens DN, kan vi inte låta det passera bara sådär.



torsdag 29 september 2011

Ha, ha, herre min skapare!























Har ni någonsin sett något så här fult?
Skulle i så fall vara nummer 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19 , 20 och 21 av samma magasin. Men detta är, som vi brukar säga, något i hästväg.
Faktiskt det fulaste vi någonsin sett.

torsdag 18 mars 2010

Hittat


Nån gång efter lunch idag kom nya tjejen på kontoret inrusandes och tjoade "shit, boys, kolla här vad jag hittade i röven!"
Först tyckte vi alla att det var rätt märkligt, men sen kom vi på att hennes förra arbetsgivare var Carl Anderberg Ballongfabrik i Landskrona.

fredag 19 februari 2010

Freddie tonight


- Hmmmmm, tjena. Tjeeeeeeeeena....jo, eh, vad heter det...jo, jag tänkte spela lite plattor här ikväll och...eh...oooooo...asså. Jo, men alltså, musik. Jag tycker musik är helskönt! När jag och Filla är hemma själva då asså vad heter det lyssnar vi på supermycket skön musik...pop, jazz, rock, synth...YOU NAME IT! Och eh, ibland alltså dansar vi, ibland solo ibland par och...eh...vad heter det...shit...jag är så jävla full! Men innan jag kinesar vill jag verkligen höra nåt skönt. Nån tysk synt. Eller nåt om USA eller Europa eller om typ Filla. Shit! Shit, vad det snurrar! Men nu i alla fall, synt...mmmmmm...va fan är skivorna då?...okej här....vad är det här för skit då...? Okej, den här är bra, den här är skitbra! Jag spelar den nu, sen kinesar jag här på golvet, okej? Nu...

torsdag 7 augusti 2008

Det kom ett jättejättestort vykort från Ulf Lundell!


Italy, The West Coast, Medium Rare, Augusti 2008

Hon ligger som en mozzarella.
Italien alltså.
Trancherad och "etagerad". Bländande vit av solens obönhörliga strålar, som av laser.
Du vet som i en cd-spelare. Laser, alltså.

There must be some way out of HER sa pizzabagaren på turistfällan till sin chef. Men nån sån finns inte, nån way out of her. Utan D-license är du stuck here. Iallafall i femton dar. Sen iväg.
Finns du redo då med två glas?

Just nu regnar det i Toscana, men det är glömt om några timmar när sanden letar sig in under jeansskjortan, in under ögonlocket (som kvinnan jag älskar kysst tusen gånger om) och slutligen djupt in i psyket. Och sist in under förförhuden.

Alltid in i brallan.

Flickorna här fladdrar förbi som fjärilar höga på Sambuca. Men de äldre, de som fostrat fem söner och fem döttrar och matat mannen med al dente-skruvmakaroner har blickar som du forever bär i din reklamplånbok.
Om vi låter minnet röra sig tre dar tillbaka var jag nådig under en gelateriadrottning, en dag tillbaka skakad av en slaktarmästarinna med blick skarp som shogunsvärd. Hennes vita t-shirt var som ett andra hudlager.

Och mitt i allt ett leende som du skulle vilja prenumerera på.

Let´s pretend...
Salami comes and salami goes.

Sluta tänka, börja leva!

Mitt skägg är vitt.
Korna ger ingen mjölk.
Jag har mjölk i skägget.
Kanske yoghurt. Jag vet inte.

Tionde dagen vaknade med fuktpärlor på pannan och saharas sand i munnen. Kvällen innan bjöd på alldeles för mycket prosecco som jag drack under en benvit måne med min bella.
Ja vi dansade in the moonlight.
Du skulle se henne här, hemma i sitt tomaternas rike!
jag borde inte säga det, men hennes hy är som prosciutto. Kött, alltså.

Men jag kallar henne banan.
Lättare att komma ihåg.

Glömde bort mig. Var var jag, var är jag? Irrade mig in i kärleken, min egna lilla kärlek.
Just, det var morgon, baksmälla. Såklart delvis ens egna högdragna, lågmälda fel men också orsakat av tio dagar med alldeles för mycket "grazie", "bene", "caffé doppio", "Aqua Frizzante", "bellissimo", "prego", "scusi", ja du vet, italienska ord. Såna mängder av italienska ord att man börjar sakna ett kallt, cyniskt och högdraget Stockholm.
Ge mig ett ensamt bord på Riche snabbast möjligast, per favore.

Lätta frågor, klara svar:
- Vart är du på väg?
- Riche.

Svåra frågor, oundvikliga svar:
- Vart är du på väg?
- Ut i evigheten, via din andrahandslägenhet.

Sen tystnad. Såklart.
Sen nån som pratar tjingtjong.

Min lilla lista från en bar i Toscana:
1. Bossen
2. Bob Dylan
3. Tom Petty

Det bästa som finns. Oavsett kön, plats, religion och tid.

Italien gör mig inte klokare, bara märkbart vinglig på vin. And I like it.
Men rock'n'roll kan dom inte, italienarna.

Känner mig grumlig. Salvia i drinken.
Sitter på bänk av...trä. Du vet att jag inte kan vara mer precis, du vet att jag inte kan naturen. Träd hit, träd dit, ser ingen skillnad. Perfekt i bok, enerverande att ha next door.

Oj, nu är jag rejält på sniskan.
Full, alltså.
Man ska väl sluta då.
Skriva, alltså.

Saknar dig och snart hos dig.
Fysiskt eller via sms (eller internet).
Puss baby bye bye. Italy misses you.
Hon dansar som fan. Landet alltså.
Italien alltså.

///Uffe