Från arkivet: Högerklicka'n klämtar hallå!

Ah! Vackrare kan inget vara än originalupplagan av svenska utgåvan av Hemingways Klockan klämtar för dig.
Hela kontorsgänget tar som en liten vissångare, älskar som en liten vissångare, värker som en liten vissångare och bryter ihop som en liten vissångare.

Engelska originalet utkom 1940, första svenska upplagan året därpå. Denna utgåva är från 1942, så vi slår till med att detta är andra tryckningen av första utgåvan.  Och visst är det ett vävomslag och visst är texten nersänkt som bara den! Och visst har vi den som kudde. Och visst ställer vi våra allra mest doftande doftljus på den. Vem som gjort formen talas det tyst om. Albert & Herbert Bonnier gav i alla fall ut "skiten".

For Cate we wait and wait and wait

Alltså.
Är det verkligen så? Att vi under alla dessa år inte klistrat in en enda Cate Blanchett-bild här på bloggen?
Vi skäms och rodnar.
Fast å andra sidan var det lite bra att vi höll oss ända till nu, tills vi hittade den absolut finaste bilden vi någonsin sett. Ja, någonsin.
Vi rodnar igen, fast på det andra sättet. För: Har ni sett Quinnan?! Har ni sett färgerna?! Hållningen?! Blusen, kjolen?!" Ljuset?! Profilen?!
Ni vet, vi vet: vi svimmar.

Tagen av Vem, för Vem vet vi tyvärr inte. Nån upplaga av nån herr-Vogue för några år sedan är den närmsta infon vi fått fram. Vi återkommer i frågan/till bilden. Igen och igen.
Kanske den sista bilden vi visar här någonsin. Det kanske räcker nu.
Liksom.

Snyggt (helt planenligt)

Mmmm.... Vad kan vi säga? Titta och njut. Det gör vi i alla fall. Fyra böcker så... förtjusande!
Först den formatmässigt lite större förstaupplagan av Cecil Beatons fantastiskt fina New York från 1938, vars omslag pryds av Cecils etta-på-pallen-läckra skrivstil. Han kan skriva vad som helst med den handen, den pennan, och vi applåderar. Denna bok är till råga på allt svindlande vacker helt igenom.
Och ja, Cecil är vår favvokille. Fjollig, förtjusande, elegant och divig. Ja, ni vet, Cecil, vars kåk Madonna senare köpte och som Tim Walker fotade så fint för Vogue 2005.

Sen British Maps and Map Makers från 1944 som ingår i en serie omfattandes ett stort antal böcker. Med sådan form, typografi och stil kan det få handla om vad som helst, för vi ramlar ändå baklänges, åt sidan, framlänges och, till sist, rätt ner.

Why Women Cry är inget vi egentligen undrat, men finns det ett svar i en Elizabeth Hawes-bok med sådan lättsam och tjusig Alexey Brodovitch-form hela vägen igenom, kan vi allt drista oss till att i alla fall bli smånyfikna. Året var och förblir 1943.

Ettan kom och tvåan kom och trean kom och fyran kom på direkten den med, i form av en tjusig liten Yolanda Cuomo-box från 1987 innehållandes faksimiler av två privata Warhol-publikationer. Dels Holy Cats by Andy Warhol's Mother som bara trycktes i en så gott som obefintlig privat upplaga i början av femtiotalet, dels 25 Cats Name Sam and One Blue Pussy från 1954 som även den bara trycktes i en privat och svindlande upplaga om 190 exemplar.
Kolla in och se färger som får ögonen att svida och tåras och skratta.

Ja, se så, iväg och köp. Annars slänger morsan dig av tåget, det vet du.

The Little Big Gang Bang

Vi var hemma och älskade med Glenn O'Brien, vilket absolut inte var något vi egentligen varken ville eller någonsin tänkt oss.
Nej, enda anledningar var att vi visste att han efter att vi gjort "det", skulle plocka fram och visa sitt fina exemplar av originalupplagan av Wyndham Lewis' The Old Gang And The New Gang från 1933.
Han gjorde det och det var, more or less, värt det.