Schhh! Lindsay ligger och latar sig och känner sig lite "ödslig"!

- Oj!
- Ja, eller hur?
- Hur gör vi med det här då?
- Du menar att vi har en bild där Lindsay Lohan ligger och vilar sig och ser så bra och rofylld ut?
- Ja.
- Jag vet inte.
- Vi tycker om Lindsay. Räcker inte det?
- Jag vet inte.
- Nähä?
- Det vore bra om det var "konst" eller nåt.
- Men det är det!
- Va, är det?!
- Ja. Det är målaren Richard Phillips (silly really) som gjort en film med bara Lindsay i scener han "lånat" från Bergmans Persona och Godards Contempt.
- Aha! Bara, Lindsay, alltså?
- Ja, bara Lindsay. Alldeles ensam i världen, tyst och sorgsen.
- Och scener från Persona och Contempt?
- Ja.
- Haha!
- Uppblåst.
- Men Lindsay är bra.
- Fin bild, som sagt.
- Härlig turquoise ton på himmel och hav!
- Mmm.
- Ojojoj...
- Fräknarna är där och allt.
- Detta är konst.
- Verkligen konst.

Bild ur filmen som alltså heter Lindsay Lohan. Premiär nästa vecka på Venedigbiennalen.

Multimedialistan 2010, plats 6: Quinnan och fräknarna!

6. Lindsay Lohan på omslaget till Vanity Fair (Omslag)

Det här omslaget, vad är det med det? Vi är faktiskt, allt sedan det damp ner i lådan, fullständigt hypnotiserade av hur hon ser ut. Ja, hon ser ju helt fantastisk ut. Och samtidigt ser hon väl inte ut som sig själv? Eller så ser hon ut som sig själv mer än någonsin. Jo, hennes ögon säger oss att hon är sig själv mer än någonsin.
Vi vill ju att det ska vara så.
Och jo, det är nog som vi yrat om tidigare, fräknarna.
Och säkert är det nåt sorgligt med det hela, med henne själv.
Vi vet inte. Vi vet bara att vi älskar Lindsay Lohan så som hon ser ut på detta Norman Jean Roy-plåtade oktoberomslag.
Årets omslag. I princip.

Som sagt, foto av Norman Jean Roy, jätteduktig. Kolla.

Lindsay Lohans fräkniga armar

Just det, det är vad vi tycker är fint, hela oktober-november-december. Och vi tycker det är helt okej att hon blivit "lite lätt" Betty Draper/Grace Kelly-stylad hela reportaget igenom.

Men som sagt, det är dom fräkniga armarna som gör "det".

Och det är Julianne Moores inte nådigt bortretuscherade dito i pågående Bulgari-kampanjen som är en av dom grejerna som, så att säga, inte gör det. Vi säger att det hela är ett missförstånd. Annars måste vi nog tyvärr konstatera att det är allt för mycket vi inte förstår.

Lindsah Lohan från oktobernumret av Vanity Fair. Bilder från inlaga lånade vi från den allra bästa (svenska) Lindsay Lohan-bildbloggen.

Multimedialistan 2009! Plats 38: Quinnor!

38: Julianne Moore, Vogue, Kate Moss, New York Magazine och Helena Christensen, Harper's Bazaar

2009 var ett år då vi gillade tjejer, något vi gillat även flera andra år.

Men i år tyckte vi så himla bäst om att titta och tänka på Julianne Moore så som hon var i det mysiga julinumret av brittiska Vogue. Ja, men herre gud säger vi och tänker på: Håret! Hyn! Benen! Fräknarna! Kläderna! Färgerna! Allt det röda och allt det bruna! Parken! Ja, så ska en människa va' och så ska fotografier tas!

Vi hade även vett att uppskatta Bert Sterns "Marilyn Monroe-bilder" i ett februarinummer av New York Magazine, fast på Kate Moss den här gången.

Och nej, det är ju inte första gången Bert "Karlsson" Stern ombeds återskapa sina Marilyn-bilder med annan tjeja. Nej, samma sak gjorde han för samma tidning redan förra året, fast då med Lindsay "Tjoho" Lohan. Men, det är okej.

Senare i vinter kommer han köra samma koncept med Ulf "Ulf" Lundell, Ulf "Lyllo" Linde och hela Ultravox-gänget.

Avslutningsvis så uppskattade vi också att Helena Christensen "deltog" i ett marsnumret av amerikanska Harper's Bazaar, i ett "fint samspel" med Ed "Häxorna i" Westwick. Otroligt stark intervju. Jaha, var det ingen intervju, inte ens ett rundabordsamtal, bara bilder? Jahaja, då måste jag blanda ihop allt.