Nytt jobb (när som helst)

Dom sökte en söt och rar person med långt blont hår och som solar med måtta, på det nya fräcka twitterkontoret vägg-i-vägg. Vi var några som sökte och kände alla tre att det var pirrigt och att det kunde sluta hur som helst! Håll tummarna för mig! Är på min fjärde mugg kaffe på en kvart! Ja, jag är supernervös och känner mig helspattig, fast det är nog inget som märks!!!

Jobbintervjuer

Inte för att det går särskilt bra här på bloggkontoret eller för att det behövs, men vi kände ändå att det var dags att nyanställa lite. Så igår och idag har jag suttit i ansträngande, men också inspirerande, jobbintervjuer.

Gårdagen började med en intervju med en supertrevlig tjej som sökte "allt-i-allo"-tjänsten. Vi funkade superbra ihop. Hon fick mig att skratta, jag fick henne att skratta. Efteråt kom jag inte ihåg så mycket av vad som hade sagts, men det kändes ändå bra.

Efter lunch så var det dags för ytterligare en intervju och faktiskt ytterligare en tjej som sökte "allt-i-allo"-tjänsten. Också supertrevlig, men efter ett tag började hon fråga mig massa saker, vem jag egentligen var och vad som förväntades av henne och vad jag hade jobbat med tidigare. Jag blev så klart lite arg och stressad och försökte därför trolla bort henne. Det lyckades tyvärr inget vidare.

Efter det kom jag ur fas och var inte sugen på mer intervjuer, utan jag sparade mig till idag. Och åter kändes det bra! Tre toppentjejer, glada och trevliga!

Först ut var en intiativrik tjej som sökte "allt-i-allo"-tjänsten och hon fick det att hetta till mest hela tiden med några skopor vatten. Behövde inte fråga henne så mycket utan jag kunde på nåt sätt läsa hennes person, väsen, tankar och aura.

Efter det var det dags för ytterligare en tjej som sökte "allt-i-allo"-tjänsten. Hon var lite mystisk och jag insåg att man var tvungen att ta till nåt specialknep för att få svaren ur henne. Så jag plockade fram min enorma kronärtskocka som var delvis äkta, delvis fejk.

Den fick igång henne. Hon svarade konstigt och roligt på allt! Och lite till! Toppentjej!

Sen strax innan lunch så var det dags för dagens sista intervju. En supermysig tjej som sökte "allt-i-allo"-tjänsten. Eller, det var inte en intervju, det var ett möte! Svaren kom som porlande vatten ur hennes supermysiga mun! En riktig toppenduktig toppentjej att anställa!

Otroligt inspirerande att träffa så mycket duktiga tjejer!

Isse Bonita: Den gångna veckan

Tjena, Isse här. Tänkte det kan vara bra för er läsare, vanligt folk alltså, att få veta vad vi gör här på kontoret under veckorna, att ni får en liten inblick i arbetet som läggs ner för att få ihop ett litet inlägg här på bloggen. Så från och med idag kommer det alltså bli ett litet veckobrev här på bloggen.

Vi började veckan i rörelsens tecken, efter att ha sprungit runt och lekt tigrar och lejon (en av killarna hade sett nån grej på Teater Lacrimosa som var "jävligt inspirerande") inne i redaktionsrummet där de nyaste bloggarna, "blåbären", fick möjlighet att dansa och spela boll (eftersom jag, "chefen", var iväg på "lödningsgruppsmöte").

Tisdagar är planeringsdag och då var vi ute på gården tillsammans och lekte i snön och spelade fotboll.

På onsdagen och torsdagen arbetade vi med citroner som vi tänkte kunde vara ett bra bloggämne. Men vi kom inte på nåt kul at göra med citronjävlarna. Vi planterade ett gäng frön och under tiden lyssnade vi på Stone Roses. Detta tog som sagt två dagar i anspråk. På torsdagen skickade vi iväg en av de nya killarna att köpa en citronkaka nere i affären. Vi slängde in den några sekunder i mikron, vilket fick det att dofta nybakt.

Resten av torsdagen lekte vi "raketmänniskor". En av de nya killarna hade planterat lite olika grejer som nu hade börjat växa rätt rejält.

Vi smakade.

Det kändes bra.

På fredagen tog vi alla en promenad runt kvarteret, men det var rätt tråkigt faktiskt, hände inget speciellt alls.

Alla köpte cigg och sen gick vi tillbaka till kontoret.

Vi försökte skriva lite blogginlägg men det "ville sig inte" riktigt.

Jag kokade pasta till hela gänget. Alla svullade och ketchupen tog slut.

En av de yngre killarna på kontoret "kom igång" och började "lira" gitarr och skrev sen några bra inlägg om melodifestivalen men sen kraschade hans dator så det blev inget med det.

Innan vi skildes åt strax efter lunch käkade vi frukt och drack några bärs. Vi spelade lite congas och den snygga, unga killen sjöng en ny låt hans skrivit som jag tror hette "Fågelsången". Lät lite Stone Roses, faktiskt.

En ganska bra vecka.

Och det känns lite vår i luften.

Vi fortsätter som vanligt

Vi vill här bara helt snabbt dementera vissa rykten som florerat: nej, bloggen ska inte läggas ner och den ska heller inte byta inriktning och vi är heller inte sjuka i nån nämnvärd utsträckning.

Vi kommer fortsätta med samma gamla indianblogg och nu hinner jag inte prata mer för nu är det stormöte med en stam som visat visst intresse till samarbete, men sånt säger vi nej till.

Jag kommer ändå ha på mig min finskrud gjord av all behåring jag rakat av mig under alla år. Tampongutsmyckningen var en grej jag kom på i en dröm. Sen irriterar det mig att pärldekorationen hela tiden åker ner i ansiktet, det är i synnerhet hopplöst när jag är ute och åker i min bil. Men för mesta går det bra.

Nu söker vi ett antal livskamrater!

Det blir ensamt här på kontoret ibland så därför söker vi nu ett antal livskamrater.

Du ska vara stadigt byggd men vänligt lagd. Ung i sinnet inget minus. Det gäller att ha gott sinne för planering och det gäller att du kan handskas med flera saker samtidigt. På en och samma dag kan vi välja att titta på utställning med någon tygkonstnär, äta varsin räkmacka i någon trevlig hotell-lobby och sen älska någonstans där man kanske inte får.

Vi ser gärna att du på fritiden vill vara med och driva på att ett Tove Jansson-monument byggs.

Arbetet kräver att du är tillgiven, vill göra saker tillsammans men också att du är självgående och inte har problem med att man ibland vill vara ifred.

Det är meriterande om du har viss erfarenhet av "den ledande rollen". Vi ser också helst att du har god pc-vana (chatting, mailing, twitting, surfing, googling mm). Dina kunskaper om konsthantverk, konst och smyckesdesign bör vara mycket goda. Ditt intresse och din kunskap för andra kulturers matkonst bör vara "något i hästväg". Vi äter flera gånger om dagen. Ibland länge, ibland i all hast, ibland alldeles tysta, ibland fulla av idéer, visioner och önskningar.

Dina arbetstider är till största delen hela dygnet och du bör vara beredd på att åka på konsthantverksutställningar runtom i landet och varstans i världen.

Keyboardstrippan!

Ja, det var vad vi fick till lunchen idag. På hemsidan kallade hon sitt framträdande för "en keyboardshow in på bara skinnet", men vi trodde såklart inte att det var vad vi bokstavligen skulle få oss bjudet.

Hon var bokad till matsalen mellan 12-13 och vi väntade oss avkopplande tongångar, kanske en trubadurversion av Jean-Michel Jarre, men hon bara rattade igång nån trumtakt och började strippa! Och riktigt långsamt! När jag var klar med min råkosttallrik hade bara kappan och ena stöveln åkt av.

Men när jag fått i mig min enorma laddning ärtsoppa och 8-9 pannkakor, då var det inte mycket skylande kvar på "artisten"!

Och plötsligt var hon puts väck! Men keyboarden stod kvar och trummade på och mitt på scenen låg hennes hög med kläder.

Och betalt hann hon inte få.

Nya killarna Kjell & Company

Ni kommer ihåg de nya killarna va, Kjell & Company? Dom har varit här i snart två veckor, och dom har banne mig inte gjort nåt vettigt!

Oftast ser man dom inte, för då har dom åkt iväg på nån "konferens" i Italien, och ser man dom så ligger dom i det gröna och gör ingenting. Eller så är dom ute i parken och plojar.

Nä, dom blir inte långvariga här.

Men rykten gör gällande att deras lön är 25 procent högre än någon annans på kontoret!

Nåt lurt är det.

Så lustigt!

Tänk va, de här tre bilderna låg i samma mapp!

Där sitter Marilyn ledigt klädd med handen mot hakan och är lite tjusigt moloken och där sitter Kristeen i randigt och prickigt med handen mot hakan och ser lite sur och galen ut och där sitter mjökbonden mitt i skiten och mår ganska bra!

Christian Falk är Afghanistans president!

Tjena.

Alltså, nu vill jag säga som det är och berätta hur det gick till.

Jag heter Christian Falk och jag är Afghanistans president och har varit det sedan december 2001. Det har varit kul, jättekul. Men det var inte vad jag tänkt mig.

Jag såg en annons i en tidning där det stod att Afghanistan sökte ny president. Jag trodde Afghanistan var nåt postpunk-band och att med president menade dom bassist. Trodde dom ville ha lite dubbig bas som mullrade gott och att det var det dom menade med president, att det var nåt Jamaicanskt "slang" för bassist.

Men som sagt, så var det inte.

Men jag är inte killen som vill verka otrevlig och avvisande, så när jag faktiskt fick platsen som Afghanistans president tyckte jag det var lika bra att spela med.

Men det tog ett bra tag innan jag fattade att jag inte var bassist i ett postpunk-band. Länge "konkade" jag med mig basen. Det tyckte de flesta var lite märkligt. Jag tyckte det var mer märkligt att det aldrig fanns nån förstärkare eller nåt PA dit vi kom. Bara en massa mat och i synnerhet enorma mängder ris, lamm och yoghurtdrinkar.

Och tråkigt folk.

Men ofta har det varit ganska kul. Jag har träffat många killar och tjejer som jag dansat med. Men nu är det slutdansat. Nu vill jag testa nåt nytt. Jag vill äta korv. Jag vill spela bas. Jag vill framförallt vara mig själv. Så så får det bli.

Gråt inte för mig, Afghanistan. Detta kanske har varit min bästa åtta år. Jag vet inte.

Personal saknas!

De nya killarna på kontoret har inte synts till sedan i måndags.

Och här ligger jag och håller på med lite plantering.

Vi tar en titt på arbetsmarknaden

I samarbete med Arbetsförmedlingen kommer vi under våren skriva om arbetsmarknaden så mycket vi bara kan. En bransch per vecka. Först ut: Bibliotekariebranschen. Vi börjar med en bild (en bild som för övrigt vann en fototävling hållen av American Association of Law Libraries 2005...)