Varför vi har öron.

Det stycke musik vi utan tvivel lyssnat mest på i år är Jamie XX-Kex:s remixelimix av egna bandets Sunset. Och då menar vi egentligen det pulserande och dovt smattrande syntpercussion-partiet som pågår mellan 5:24–5:47.
23 sekunder som skulle vara allt vi behövde i ljudväg om vi någon gång hamnade på den där öde ön.
Det är ganska svindlande att efter alla dessa år i livet bli påmind varför man gillar konstruerade ljud.
Det enda stycke musik du behöver. Sant. Vi lovar.
Som bonus får man den finaste basen och de mest förtrollande iskalla vindsveps-oande syntarna sen livets uppkomst.

Teenage Kicks.

Det är mycket hit och dit som vi försöker känna för, men just nu så är verserna i Det kommer aldrig va över för mig det enda vi vill ha och behöver (jämte Welcome to my World).

Det hade räckt med att han bara sjungit "jag är 16... år".

Hela kroppen hade knottrats då också. 

Möjligen ännu mer.

(Detta är verkligen, som du ser, bara en parantes, men: intro och refräng kan du ta med dig (dit du går).)

Att låten dessutom får oss att minnas hur bra man tyckte dess (relevanta) inspirationslåt var. 

Då.

Och lite otippat nu igen.

Och om du undrar om bilden så kan vi förklara att det är en av Hedi Slimanes 31 bilder till fotoreportaget Teenage Takeover/British Youth i januari 2009-numret av Dazed & Confused. Vi blev påminda av oss själva idag att det är det bästa fotojobb vi känner till. I hela världen. Ever och Efver. Aldrig sett något snyggare, naturligt attitydigare, sexigare och hoppfullare.

"När du bygger en tidning ska du träffa hjärtat, hjärnan och ljumskarna."

Herregud. Gunny Widells sammanfattning borde kanske alla som tänker göra tidning ha fasttejpat på pupillerna eller liknande ställe. Exakt dessa tre är ju anledningarna till varför vi aldrig kommer att sluta att vara besatta av tidningar.

Gunny (83 år) är tidningsgudinnan som har räddat ett otal svenska magasin, däribland Vecko-Revyn och Damernas Värld, från ragnarök och istället tagit dom till skybaren. Lyssna på ett fantastiskt litet reportage av Anna Åkerlund i senaste Stil, ett avsnitt som även innehåller storstilat reportage om storslagna toksammlande slottsmultimediagubben Hearst.

Världens mest sorgliga film.

Aj, aj, det gör ont.
Har reklam någonsin varit mer sorglig?
Årets film. Oavsett längd.

Tack Lotta Lundgren!