Har en längre tid haft känslan av att de andra pratar "negativt" om mig här på kontoret. Så idag när vi skulle ha morgonmöte lät jag huvudet sjunka ner så djupt mellan axlarna det gick och tog på mig min whiteboardfärgade skjorta och så gömde mig framme vid whiteboarden. Så klart hoppades jag på att inte behöva höra de andra snacka skit eller göra narr.
Men tyvärr blev det "ganska" precis tvärtom. Det var det ena efter det andra.
"Jaha, så Kraftig Benstomme kommer inte idag?
- Sköööönt!
- Haha, han är verkligen mindre begåvad!
- Haha, ja, verkligen!
- Superobegåvad!
- Superjätteobegåvad!
- Sämst i hela världen!
- Sämst i hela affären!
- Sämst i hela sfären!
- Haha!
- Fis!
- Ja, en riktig fis är han!
- Tänk om han inte hade huvud, mage, armar, ben, händer, fingrar, öron, näsa och hals?!
- Då skulle det kännas så mycket bättre!
- Han är en riktig gädda!
- Häst!
- Sugga!
- En hemmasnickrad brygga som inte funkar!
- Kan vi inte anmäla honom till bastu-vm?
- Jaaa!
- Förresten, är det bara jag som tycker det luktar illa här vid whiteboarden?"
När jag stod där så tänkte jag att imorgon är det jag som bjuder på kaffe och nåt gott till det. Så kanske vi kan dra ett streck över det hela.
