Ja, då var det dags.
Sista baleariska skivan, alltså. Någonsin.
Om vi nu alla går och köper Woman of Candy, alldeles i dagarna utgiven på International Feel (bolaget som alltså gav oss en av förra årets allra bästa pianobananer, Hands of Love), så kan vi lägga av med "skiten" sen.
Det baleariska är ju som vi alla vet så slut det bara kan vara.
Men detta är i alla fall ett fint slut.
Första halvan lånar små, små delar av Ian Durys Spasticus Autisticus och den andra, slöa gubbedraisnoppenframochtillbakagitarrhalvan lånar lite, lite grund från Agnethas The Heat Is On.
Ja, det hela är ju så typiskt så att det blir skrattretande. Men också så klart väldigt bra.
Flera av gubbarna på kontoret har stått och strippat till den här idag, såväl före som efter lunch. Gott så.
