9. Skriet: Skriet (Novoton)
Det känns ganska logiskt att Skriets skivbolag har ett namn som låter som lugnande läkemedel. Efter en tre-fyra kartor Novoton är det väldigt skönt att lyssna på Skriet. Eller efter tre-fyra heldagar som leksaksförsäljare på Drottninggatan i Stockholm.
Skriets skiva låter som en logisk blandning av Velvet Undergrounds mest vadderade stunder, Björn J:son Lindhs Atlantis, Bob Hund helt utan kraft & rytmik och Cowboy Junkies The Trinity Session. Så där, då var referensandet avklarat. Nu kan vi i lugn och ro konstatera att denna skumma och dova och drömska skiva kommer att läggas med i en sån där wellpapplåda för kommande generationer, för att dom ska förstå varför saker och ting blev som dom blev.
Skivan kan lämpligtvis kompletteras med The XX:s självbetitlade debutalbum, som ju så klart inte är en lika fantastisk skiva men ändå en väl matchande.
