Om ni kommer och bankar på vår dörr och med mullrande röst frågar oss vad det egentligen är vi håller på med dag och natt, ja, då svarar vi bara att vi sitter här klädda i tunt, tunt, supertunt vitt tyg och läser vår bunt med gamla nummer av Vanity Fair från åttiotalets första hälft.
Vi läser dom framlänges, vi läser dom baklänges och vi läser några med socker på!
Och så klart var det Ruth Ansel som vad art director där då.
