torsdag 15 mars 2012
Så de e asså världens bästa skiva?! Ja, dä ä dä!
Nu då äntligen finns "den" på "internet"! Men vi kan inte låta bli att "erkänna": Vi har haft den stora lyckan att ha haft den här "skivan" sedan i somras, så vi vet väldigt klart och tydligt att det här är musik så bra som musik rimligen kan bli i mars 2012 (och även då, sommaren 2011). Lägg beslag på dessa 10 låtar ögonaböj, är vårt förslag. Köp dom gärna för en "tusing".
Rubriken som hänger ovanför Jonas huvud: "max mängd romantiker i en basker inklusive fantasi och diskbänksrealism". Liksom, läs hans twitter när han skriver om att han fokuserat hela dan på att han måste fokusera sig på att betala räkningarna och sen lyckas med att fokusera på just det, men inser då att han inte har några pengar alls.
Hans texter: De på nåt viss ledsnaste och de trösterikaste den här sidan vadsomhelst.
Dessutom är antalet textrader vi kommer göra söndertvättade t-shirts av, så många att dom fyller både en och två garderober.
Allt har sin tid
och här går min förbi
Vi minns att vi när vi summerade ett år som kallades 2009 att vi kom fram till att det var Studiotjejerna Rasmus och Dans bästa år någonsin. Allt det bästa någonsin fortsätter här, i och med produktion av Rasmus, (som alltså tidigare utgjorde ena halvan av Rob n Raz). Han vet exakt hur man gör med musiken när han pyntar Oh La La (och den följande dubversionen La La Oh) med de mest klistriga och lyckobringande Mike Oldfield-gitarrerna sedan... Moonlight Shadow.
Det finns ingen låt som vi (iklädda våra finaste sockor) dansat så mycket till sedan vi fick den, den där sommaren 2011.
Och hur glad blir man inte av att någon i dessa tider döper en låt till Krökta ryggar?
Och vad vi älskar med Jonas är han är så inkluderande. Rart 2012. Lite samma som Pia Sundhage i den toppiga intervjun i senaste numret av Sveriges bästa magasin (Rodeo), när hon förklarar att hon älskar ordet lagom för att det gör lite att alla kan vara med. Det är bra. Riktigt jäkla lagom bra.
Jag tycker ingenting är fel
så har det varit sen jag var barn
Man vill ju bara vara med
så tycker du, så tycker jag
När albumet i titelspåret sakta svävar iväg i ett underbart ekoplask känns det som man sugs ner i en önskad virvel av a-kassa och kärlek och strax därpå börjar I'm Not in Love spela i öronen.
Snyggt omslag också. Synd bara att man inte såg att det var ett lite hål på den "kortärmade tröjan".
Etiketter:
2012,
Göteborg,
Jonas Lundqvist,
Mike Oldfield,
Musiktipset,
Studiokillarna