Ni anar inte hur tomma i bollen vi känt oss på sistone här på kontoret! Inte en rolig stund så lång minnet når. Hela gänget har hängt med axlarna och inget skratt, ingen glädje, inget alls.
Chefen sa "tack och hej, nu får det räcka, ni är helt värdelösa", sade "ajjös, adios".
Så där satt vi helt själva, hela gänget.
Vi tänkte, nu är det slut.
Men så kom hon. Alltså, hon.
Nya chefen.
Hon bara klev in en dag, sa: "Hej på er surfisar, nu kör vi".
Vi bara: "Va?! Ça va?!"
Hon: "Nu jäklar ska vi ha skoj".
Vi: "Jaaa!"
Hon: "Raj, raj!"
Vi: "Raj, raj!"
Jag sprang iväg och köpte billiga vindruvor och apelsiner och sen, på hennes inrådan, spånade vi loss som tusan.
Vi kom fortfarande inte på nåt att säga eller skriva. Men vi hade kul och vi mådde bra.
Det är så här det ska vara, tänkte vi alla.
Det behöver inte vara kul, men det ska kännas kul.
Hon är verkligen framåt! Hon är från Göteborg, hon luktar rätt gott och vill att vi ska ha kul.
Hon är toppen.
Och hon är vår nya chef.
