Sablar, vad nära jag var att dö idag!
Det var vid lunchen, då jag kände att det var lite för mycket att göra för att ta en riktig långlunch och istället bestämde mig för att ta en banan till lunch. Och det var när jag av någon anledning kom jag att tänka på gårdagskvällen, när en av de nya killarna på kontoret var hemma hos mig och "hälsade på", som jag liksom "råkade" sluka hela bananen i ett stycke. Och det skulle jag inte gjort! Hela bananen satte sig i halsen och kom ingen vart! Jag lät "huihuhuihuihuihuihuihui"!
Som tur var fanns två andra på kontoret och hörde väl mitt konstiga åsneljud och kom inrusandes och såg mitt blåa ansikte och och en liten, liten bit av bananen. Dom drog i mig och dunkade mig i ryggen och huvudet och skrek till mig "hoppa, hoppa" och jag förstod inte varför men jag gjorde det i alla fall, och efter ett tag flög äntligen bananen ut!
Ja, gud det var nära att bli en riktigt, riktigt, lång lunch!
