fredag 31 juli 2009

Ut på vägarna igen!


Vi har suttit och målat dalahästar hela sommaren för att få ihop några slantar till el, bröd och värktabletter. Sålt två hästar vilket räckte till värktabletter. 
Vi har haft två från arbetsförmedlingen här som filmar allt vi gör för att kolla att vi verkligen fatta nåt av det vi håller på med. Det gör vi inte men i alla fall jag döljer nog det rätt bra för jag tittar aldrig in i kameran.

Men nu är det ut på vägarna igen! Skjuta på jägarna på känn. Snut får äga en vän. Lut på en själavän. Tut på sälar, än sen? 

Vårt mål för hösten är 250 inlägg. Per dag! Men många gånger det dubbla!

lördag 25 juli 2009

Den italienska annonsmarknaden (#3)


- Gud, vad gott det var!
- Ja, broccolin var...jättejättejättegod!
- Du är bra på att äta.
- Tack.
- Vi har en annons till här att fixa. Det är den för de här tre snygga kavajerna.
- Oj då.
- Har du någon idé?
- Jag har tre snygga kärvar här som jag fick av en snygg mjölkbonde jag träffade för ett tag sen.
- Okej?
- Och då tänker jag att man klär på dom varsin kavaj.
- Alltså tre kärvar i varsin snygg kavaj?
- Ja, precis!
- Det är ju riktigt bra! Riktigt, riktigt bra! Jag gillar det mer och mer för varje sekund!
- Jag med!
- Vi kör på det! Ta och skicka över det till killarna och tjejerna på L'uomo Vogue.
- Gud, vad vi är bra!
- Ja, vi är bäst.
- Och du är väldigt snygg idag.
- Tack. Du med.
- Tack. Du, ta på dig byxorna så går vi ut och äter varsin glass.
- Ja, det gör vi.
- Du börjar bli lite tjock, va?
- Ja. Mammas mat.
- Jaja. Det är okej. Du är fin. Mamma vet bäst. Tycker mamma du ska vara rund och go', då ska du vara det. Nåväl, nu går vi. I scream for ice cream!

Den italienska annonsmarknaden (#2)


- Jo, så var det ju annonsen för dom här snygga brallorna. Vad att göra?
- Spontant tänker jag att det är bra om vi kommer på en riktigt bra slogan.
- Ja, det har du rätt i. Nåt förslag?
- "Comfortable pants"?
- Bekväma byxor? Oj, det är riktigt bra. Riktigt, riktigt bra! Den tar vi.
- Sen måste vi ju ha en snygg bild på dom också.
- Det är sant.
- Jag har en fiskskål här. Om vi fyller den med vatten så skulle vi kunna lägga brallorna i den!
- Ja men, det är ju genialistiskt! Bekväma byxor! I en fiskskål!!
- Ok. Då fixar jag det och skickar till killarna och tjejerna på L'uomo Vogue.
- Du, det går bra nu.
- Ja, det gör det verkligen.
- Ska vi gå och äta nåt gott innan du skickar iväg annonsen?
- Ja, det vore mysigt.
- Då gör vi det. Jag ska bara ta på mig strumporna, sen är jag klar.

Den italienska annonsmarknaden (#1)


- Jo, det var den här annonsen för en väska. Du vet, för killar. Vad att göra?
- Spontant tänker jag att vi skulle kunna ha en kille med bar överkropp som liksom spelar gitarr! Med väskan!!
- Ja men, det är ju riktigt bra! Riktigt, riktigt bra!
- Ok. Då skickar jag den till killarna och tjejerna på L'uomo Vogue.

Det allvarsamma svenska skägget: Fas 2


Det alllvarsamma svenska skägget går nu in i fas 2. Ackompanjeras gärna med lite längre, lite rakare hår samt hatt och annat olämpligt.

Saxat ur juli/augustinumret av L'uomo Vogue.

fredag 24 juli 2009

Nu säljer vi resten!


5 tuffa mopeder, 3 tuffa västar i skinnliknande material, 4 tuffa mörkmörkmörkgrå tröjor med reklamtryck, 1 tufft mörkmörkmörkgrått linne, 4 tuffa glasögon med mörk hinna som skyddar mot solen, 1 tufft ljusgrått hus, 3 tuffa träd och 1 tuff mörkmörkmörkgrå hjälm.

Säljes: keps!


Nu säljer vi vår keps. Billigt. Eller bytes mot tuffa glasögon med sån där solskyddande hinna till killen längst till vänster (av oss vänner kallad "Trivselskäggis").

Toalettbesöket


Oj! Var jag verkligen inne länge??!

Kompisgänget går ut och håller varsin öl tillsammans!


Holding back the beers.

Då var det dags igen!


Nu byter bloggen namn till "Mikael Wiehe Björn Afzelius Olympiska Nätter". Innehållet kommer vara det samma. Men texterna kommer att mailas från Montmartre (då skrivna av signaturen "1983"), Västervik (då skrivna av signaturen "1985") och Norge (då skrivna av signaturen "1994"). Varje inlägg kommer redovisas med ackord och noter. Bloggen kommer även säljas som en trippel-cd (fråga oss inte varför) som kommer att innehålla en bonus-dvd med en unik tv-dokumentär (om någonting helt annat).

onsdag 22 juli 2009

Killen i Nakkna har gift sig!


Grattis säger vi! Själv säger han att det var "sådär", själva vigseln och allt tillhörande. Killen i Nakkna:
Folk var så hiiimla glada och uppsluppna. Det var ryggdunk och kramar och tjo och tjim och presenter och applåder och det kändes helt enkelt inte passande. Det var ju ändå ett riktigt giftemål."

Bästa presenten var en svart, nej, en jättejättemörk stav.

tisdag 21 juli 2009

Familj åkte på semester - hade inte så kul som dom tänk sig. Resebolaget vägrar återbetala dom!


En jättetrevlig och helt suverän familj åkte på semester nu i juli månad under två veckor till härliga Italien, men hade inte så kul som dom planerat. Mamman:
"Vi gjorde allt man ska göra. Åt, sov, duschade, försökte skratta, försökte ibland även hålla oss för skratt (vilket var lättare), åt glass, satt tysta på trång och (av trafik) högljudd servering. Ja, vi gjorde allt vi kunde. Man kan säga att vi "gav järnet". Men vi hade inte mycket kul, nej nästan inget kul alls. 

Och flygbolaget vägrar betala tillbaks några som helst pengar. Vilket känns oschysst. Jag menar, när jag nån gång då och då köper en kofta på Åhléns som inte känns "rätt" när jag kommer hem, så kan jag lämna tillbaks den dagen därpå och få pengarna tillbaka eller byta den mot en roligare produkt. Men flygbolagen har tydligen sina egna regler. Jag hoppas verkligen dom kommer att ha det skittråkigt och få mycket sjukdomar resten av sina liv.

På bilden ser ni förresten vår dotter, min man och jag själv. Och "ludret" till höger var en som min man träffade en kväll när han var ute på en sextimmarspromenad. Dom hade jättemycket gemensamt, bland annat hade dom lika många bokstäver i sina förnamn. Så hon följde med hem till Sverige och ska bo här ett tag."

torsdag 9 juli 2009

Vänner


Ja, men ni två ni förstår mig. Ni håller inte bara med. Ni är vänner. Riktiga vänner. Va? Ni tycker inte om staketet som jag byggt till er? Ni vill rulla runt och vara er själva? Gud, vad ni gör mig besviken. Hur lätt tror ni det där jävla staketet var att göra?! Det var min vän indianen som hjälpte mig att göra det. Han gjorde det av det finaste trä han kunde finna och han sandpapprade så han nästan började gråta och sen målade han det med sin allra vackraste blanka svarta färg och nu vill ni inte ha det?! Jag vet två äckliga otacksamma röda tjockisar som ska få åka KADUNK ner i varsitt hål!

tisdag 7 juli 2009

John Major pratar om Jacko


" Jag har jagat forum (men inte blivit insläppt) senaste dagarna där jag kan få förklara hur jag känner för Jacko, som jag och min fru Norma alltid kallat honom. Om vi var arga på honom för att han gjort nån sång som vi upplevde som inte så bra eller han hade på sig puckade strumpor eller knäppa skor, då kallade vi honom Wacko och då skrattade vi båda och stängde genast av musiken och gjorde nåt annat istället. Ibland gick vi ut en sväng, ibland gick vi till sängs.

När vi hade middag hemma med folk vi kände igen, då brukade vi ibland spela Jacko-musik i bakgrunden, dock aldrig på så hög volym att det blev påfrestande. Utan lite lägre än mittemellan.

Ofta känner jag mig fin och skön. Men dom dagar jag inte gör det lyssnar jag ibland på Jacko. Men jag lyssnar även på flera andra från familjen Jackson, kanske extra mycket på Jermaine. 

Ibland när jag lagar mat brukar jag kalla maträtterna för olika Jacko-låtar. T ex We Are the World, Say Say Say och I Can't help It. Det är dock inget min fru Norma uppskattar, då det är svårt att förstå utifrån titlarna vad det är jag bjuder på (förutom Say Say Say som alltid är nåt ganska gott med mycket Sej Sej Sej), så då brukar jag ändra tillbaka namnen till sina vanliga matnamn, såsom köttfärslimpa, africana special och upptinad fisk med sås.

När jag var premiärminister hann jag nästan aldrig lyssna på Jacko-musik.

Jag kände aldrig på Jacko men jag önskar att jag hade gjort det. 
Jag äger inga Jackoskivor längre.

Vila och ha det gott, du. Men jag  fortsätter."

måndag 6 juli 2009

Nu finns den äntligen till försäljning: Den nästan officiella Michael Jackson-minnesskylten!


Vi ber om ursäkt för att det dröjt, men då vi förväntar oss en otrolig anstormning efter denna tänkvärda lifestyle-produkt har vi låtit tillverka den i inte mindre än 23 miljoner exemplar! Och nu är dom äntligen klara! Skicka oss ungefär fem-sexhundra kronor i nåt kuvert/tygstycke/matigt så är skylten så gott som "din"!

Det är förresten våra vänner indianerna som gjort minnesskyltarna. Dom är ena riktiga "hejare" när det gäller trä. 
Det är samma gäng som har gjort den jättestora väldigt kraftiga stav med rundade kanter som jag alltid har med mig när jag går och lägger mig. Den fick jag av, jag tror han heter Sittande Pluttis, en av de större killarna i indingänget, våra vänner.

Aktuellt


Hejsan allihopa! Innan ni alla försvinner på semester vill vi bara påminna om några punkter framöver.
  • Medlemsavgiften på 10€ för bloggsäsongen HT09 kan betalas in på på vårt konto, Nordea 153825-40435 eller lämnas direkt i handen på Ole, Dole eller Doff.
  • Vinst på Fastlaskiainen först i september.
  • Bastukväll dygnet runt hela augusti (vi fixar handdukar och hink och skopa att hiva vatten på aggregatet med, men alla tar med eget aggregat).
  • Införskaffning av trekantiga tröjor.

"Det luktar äckligt av randig gubbe på kontoret"


- Du, Lisbet, när jag skulle blogga innan idag hittade jag ett litet utkast från i morse.
- Okej..?
- Jag har skrivit ut det. Så här står det: "Varje dag när jag kommer till kontoret vill jag bara hem direkt för det luktar så äckligt av randig gubbe". Just snyggt. Har du skrivit det?
- Nej...
- Dina initialer står där. 
- Okej...
- Har du verkligen skrivit "varje dag när jag kommer till kontoret vill jag bara hem direkt för det luktar så äckligt av randig gubbe"?
- Alltså, det var inte så jag skrev. Eller, det var inte så jag menade.
- Ja, men nu står det så.
- Ja, jag ser det.
- Väldigt olyckligt.
- Ja...men...
- Men hjälper inte. Hade jag inte varit en riktig karl hade jag mycket väl kunnat bli ledsen. Men nu är jag bara förbannad. Vad ska vi göra åt det här tycker du?
- Oj, jag vet faktiskt inte. 
- Jag vill att du hundra gånger i rad säger "varje dag när jag kommer till kontoret bli jag alltid ledsen för jag vet att jag förr eller senare måste dra mig hemåt, trots att det luktar så gott av randig gubbe".
- Okej. Fast hundra gånger är väldigt många gånger...Och...
- Nu diskuterar vi inte det här nåt mer. Jag går och bajjar och sen när jag är klar med det, så kör vi.

fredag 3 juli 2009

Vi fortsätter tipsar om bästa resmålen i sommar! Den här gången: Karlstad!



En av Europas mindre städer som ligger relativt centralt i Sverige. Om man tar det lite grovt så gränsar Karlstad till Både Fredrikshavn och Mitte i Berlin samt Ryssland. 

Namnet kommer av en kulle i en av de centrala parkerna.

Runt hela Karlstad fanns tidigare en jättejättejätestor mur, men den revs för några år sedan. Före murens fall var Karlstad ett attraktivt centrum för studenter och bohemer. Särskilt södra delen av staden var känt för husockupationer och majdemonstrationer. 
Karlstad är en av de fattigaste städerna i Sverige men har på senare år genomgått en stark gentrifiering. 

Karlstad har blivit känt för sin stora och muntra turkiska befolkning som ofta arrangerar olika typer av roliga festivaler. 

Staden har även gett namn till en låt av det brittiska bandet Bloc Party.

Att vara i Karlstad behöver inte kosta någonting (om man inte gör nånting alls) men kan också kosta ganska mycket (om man gör massa saker och inte tänker efter innan man gör massa saker).

Är du sen?


Många är gångerna då man undrar: Är jag sen (nu igen)? Men nu tipsar vi om hur du smidigt får ett snabbt svar på detta! 

1. Ta till att börja med reda på när det är bestämt att du ska vara på en specifik plats eller göra nåt bestämt. Kom ihåg sifferkombinationen/klockslaget.
2. Titta sen på din eller någon annans klocka (eller liknande). Om sifferkombinationen/klockslaget du tidigare tog fram är mindre/lägre, då är du sen. Men är sifferkombinantionen/klockslaget du tidigare tog fram mer/högre, ja då är du inte sen!

torsdag 2 juli 2009

Är du rak?


Visst är det ganska ofta som man undrar om man är rak? 
Men nu finns en metod som  försäkrar dig om huruvuda du är det eller ej! 
Gör så här: 
1. Se dig själv i spegeln. 
2. Ta två stycken av samma föremål , t ex två vinflaskor, två vedträn eller två knivar. Se till att du håller dom riktigt rakt och med samma vinkel. 
3. Nu kan du genom att se huruvida ditt huvud är korrekt placerat ("centrerat") mitt emellan de båda föremålen, avgöra om du är rak eller ej. 
4. Om du inte är rak så är det aldrig för sent att korrigera. Justera tills du är alldeles rak. 
5. Ring nån att samlaga med. Gör gärna om hela processen efter samlaget.