fredag 24 december 2010

Idag är det julafton

Då lägger vi lite snö på "fruktskiten". Det ser då ut som en mössa om man har tur och då ser det ut som en gubbe och då kanske man kan få prata av sig en stund. Kanske får man då också skratta lite. Sen skiter man på sig. Av skratt eller nåt annat.


söndag 19 december 2010

Multimedialistan 2010, plats 1: ...Valentina!



1. Kristian Anttila: ...Valentina? (Låt)

Okej.
Det här är alltså anledningen till att vi överhuvudtaget gjorde den här listan.
Vi ville hela tiden bara komma hit, till denna plats där meningen  med livet fanns.
Det är inte så ofta som låtar vänder, nej, välter upp och ned på allt.
Eller jo, ganska.
Men inte så här.
Det här var rena atombomben innan för öronen.

Vågar man säga att det är den bästa låt som någonsin gjorts?
Klart man vågar.
Det är den bästa låt som någonsin gjorts.

Hör du hur gitarren spelar gitarr allldeles själv ute i rymden?
Hurdu hur basen står på sandstranden och plockar en ton för varje postnummer i hela vår värld?
Hör du hur trumman slår ett kanstlag för att varje misstag?
Och hör du att dom bara har sockor på sig när dom spelar? Nä, det hör man inte, men man fattar.

Ska vi (av outgrundlig anledning) hålla det på lagom temperatur, så kan vi säga att detta är årets Sébastian Tellier och då menar vi så klart årets  La Ritournelle.
Med skillnaden att den är på halva hastigheten, känslorna på dubbla hastigheten och att... ja, att den till och med är bättre än La Ritournelle.
Och då är ändå La Ritournelle den bästa låt som någonsin gjorts.

Vi vågar inte säga hur många gånger vi faktiskt har lyssnat på ...Valentina? under denna relativt korta period som vi vetat om låten.
Om vi sade det, skulle personalen trycka på den stora röda knappen.

Låtens är fyra minuter och 23 sekunder, men sträcker sig från hela alltets uppkomst och fram till din sista dag och all tid nere i myllan.
Lyllos alla oss som fick det så.


Blinkande dansgolv, efterfester
Vinden som alltid kommer vina genom dig
Drömmen som aldrig lämnar sängen
Väggarna som sjunger för varandra
Våra hjärnor blev alldeles för stora
i denna virvel av lust och tvång
som sätter tänderna i dig
Vem är du egentligen 
och vad gör jag just här?
Jag vet jag inte borde
är det därför det bränner så?

Nä, det finns inte en endaste textrad här som inte sjunker in likt en morakniv i smör.

På albumet med Robban Broberg-mässiga titeln Svenska Tjejer,  finns, förutom då denna diamant, en strålande duett med fantastiska 65-åriga Sylvia Vrethammar, Magdalena (Livet Före Döden) och Irene, vilken väl måste definieras som årets version av Deportees' When They Come, en av förra årets fem mest hisnande multimediala händelser.

...Valentina? var väl en av de 4o miljarder låtar som försvann i det allmänna kaoset i år, men det är aldrig för sent:
Gör ...Valentina? till din mest spelade 2011.
Doktorn kan komma.

fredag 17 december 2010

Multimedialistan 2010, plats 2: Jäntaquinnan!



2. The Gentlewoman (Magasin)

- Till att börja med kan vi säga att det här är årets omslag.
- Förlåt oss, men vi visste inte att vi skulle bli så här sugna, så..
- ...pilska!
- Ja, faktiskt.
- Av ett omslag med en skäggig Inez van Lamsweerde!
- Men det blev vi.
- Inte mycket att göra åt.
- Inget vi vill göra nåt åt.
- Fina kläder gör jobbet.
- Alltid fina klädet som gör jobbet.
- Mmm.
- Men så var det också världens bästa tidning.
- Två nummer var vad vi fick i år.
- Man får nöja sig med det lilla.
- Lagom är bäst.
- Är det?
- Nä.
- Precis.
- Tänk, ett tidning där det sägs så mycket klokt och...
- Håll inte på och låtsas nu.
- Va...?
- Vi vet båda två.
- Eh, hmm, va...?
- Quinnor. Den är full med riktiga quinnor. Sida upp och sida ner.
- Okej då.
- Man behöver inte krångla till det. Allt det andra är superbonus.
- Visst är det så.
- Varför sitter vi här och håller på och ordpruttar när vi istället kan titta i tidning?
- Ska vi bläddra i bägge numren samtidigt?
- Stereotitta?
- Ja. Det är ju ändå fredag. Då är man värd det lilla extra, eller rättare sagt, det dubbla.
- Nu kör vi.
- Ok.

- Och just det, Inez fanns ju med på listan häromåret också.
- Hon kan, helt enkelt.

Och Inez fanns ju med även på förra årets lista. Men nu sitter vi och bara väntar, väntar, väntar på The Gentlewomans tredje nummer. Hemsidan avslöjar väl så småningom när det kommer att dimpa ner.

Multimedialistan 2010, plats 3: Den där Laurie!



3. Laurie Anderson: Homeland (Album)

- Hoppsan, ett helt album!
- Det här är inte was is das!
- Vilket album!
- Göta Petter!
- Laurie "Larry"Anderson!
- Hennes bästa någonsin!
- Utan snack!
- Tillsammans med den rena pratskivan, The Ugly One With The Jewels And Other Stories, som vi i korta ordalag har pratat om här tidigare.
- Dock måste vi poängtera att man måste hoppa över skivans inledande en minut och 53 sekunder, för dom är missvisande påfrestande. Sen ska man hoppa över Only An Expert.
- Men resten är rent guld.
- Diamantgruva.
- Bättre än vad som borde vara möjligt på planeten jorden.
- Sorgset, vackert, skirt och balsam!
- Man blir så glad så man gråter!
- My Right Eye borde ha varit årets never ending världshit!
- Det här är sånt borde grävas ner i myllan eller skjutas upp i rymden.
- Köper man skivan får man även bok och film.
- Klart man köper skivan.
- I flera hundratusen exemplar.
- Bra att ha.
- Bra att ge och ta tillbaka.
- Bästa skivan någonsin i hela världen i hela livet.
- Tack.
- Tack.

Multimedialistan 2010, plats 4: Finns i The Lake, vi menar finns i The Drake!



4. Drake: Shut It Down (Låt)

- Musik var inte bättre än så här år 2010.
- Nästan inte.
- Nästan inte.
- Nästan inte rantar runt i ringen, nästan inte rantar runt i ringen, så får vi lov, så får vi lov att säga vilken som är den nästan bästa låten som nästan någonsin gjorts?!
- Visst får ni lov, visst får ni lov!
- Ja, gud, Shut It Down!
- Som vi har strippat till den, hela gänget på kontoret!
- Varje dag, hela dagarna! Inte fått nåt gjort!
- Bara strippat.
- Fått oss att känna oss som riktiga män.
- Karlar.
- Snubbar.
- ...som "nubbar"!
- Nuppar?
- Rimmar inte.
- Om du var tyst åtminstone en liten stund, så skulle jag kunna lyssna på Shut It Down en gång till. För då har jag lyssnat på den enmiljonen gånger.
- Förlåt.
- Det är okej.  Men lyssna nu, när The Dream 4 minuter och 30 sekunder in i låten, sjunger you're looking good girl, go go go get em girl, go go go go hit em girl, go go go go go!
- Mmmm.. vi tycker om!
- Mycket! Inget parti i någon låt har vi någonsin älskat så mycket! Vi älskar hans röst. Han låter snäll! Gullig! Duktig! Och får oss att tänka på hur vi tror oss minnas att det lät när Jimmy Scott sjöng... var det i Twin Peaks? Eller Fire Walk With Me? Nåt Lynch-relaterat var det i alla fall.
- Vad vi också gillar med låten är...
- ... att den är så episk!
- Sex minuter och 59 sekunder!
- Aaah!

- Om man vill vara lite "ball"...
- Det vill vi!
- ..så kan man säga att Drake låter som... Paddy McAloon!
- Det är ju rena rama Paddy McAloon.
-Drake kanske är Paddy McAloon??!
- Tror det, faktiskt.
- Ja, Wild Horses hade varit perfekt här.
- Det är som när vi lyssnar på Nellys senaste, då tänker vi på Scritti Politti hela tiden.
- Och det känns skönt.

- Och här känns det som att det är läge att para "skiten" med de två bästa på MIA:s Maya-skiva: Tell Me Why och Space!
- Jaha, MIA helt plötsligt här??
- Ja, lite bonus, för bonus är gott.
- Såklart.
Tell Me Why till exempel, är den bästa låt som någonsin gjorts.
- Faktiskt.
- Får oss att tänka på Donna "Indian" Summers version av State of Independence. Kosmisk framtidsmusik, säger vi.
- Dom är inte direkt lika.
- Men om Donna hade gjort den idag, då hade den nog låtit så här, som Tell Me Why.
- Men Brian Eno har sagt att han tycker att Donna "Mid" Summers version av State of Independence är den bästa låt som någonsin gjorts.
- Han har så klart rätt.
- Med undantag för tv-seriesaxofonen ett par minuter in i låten.
- Sånt man får leva med, faktiskt sånt man behöver ibland.

- Vilka mer låtar ska man ta med sig hem från Maya-skivan, då?
It Takes a Muscle och, så klart, Born Free.
- Alla låtar som samplar den bästa låt som någonsin gjorts är så klart precis lika bäst.
- Hur många gånger har vi inte sprungit omkring och tjoat man made power stood like a tower, higher, higher, hello till varann?!
- Oj, inte många gånger! Det är dom bäst ihopsatta orden på hela året, kanske någonsin.
- Och vi älskar att handla i mataffären till den här. 
- Ja, d känns "fräckt" att plocka en grön mjölk och en creme fraiche och sen betala för "skiten", när man lyssnar på den här.
- Ett kort tag tänker man att man inte ska betala för "skiten", men sen inser man att det är "fräckare" att betala för "skiten".
- Och har man tur så är det dessutom en "duktig" kassörska som tar betalt för "skiten", och då blir det ju liksom "ta två betalar för en".
- Sen är det ju inget problem att hon ser så strålande ut, "Mia". Det gör att det blir "tre för en".
- Vi minns fortfarande de fina bilderna från en tid för länge länge sedan.
- I somras.
- Känns längesedan.
- Jo.
- Men har du sett när "Mia" framför Born Free i typ stats-tv med sina två tjejkompisar?
- Du menar då vi sitter och sjunger Ballroom Blitz precis i början?
- Ja. Ganska hårda, eller hur?
- Inga man skulle gå fram och fjanta sig med.
- Nä. Fast är inte "Mia" sötare än nånsin där?
- Jo. Men vi ska nog hålla mun nu.
- Men ska man vara kompis med bara en trummis, då är detta tjejen.


- Det här var många rader, många ord, mycket yta.
- Men inte mycket sagt.
- Blir lätt så.
- Ja, blir lätt så.
- Något mer du vill säga så här på slutet?
- Nä. 
- Som sagt, en väldigt lång text, och fortfarande inget sagt.
- Blir nog inget heller.
- Nä.

Multimedialistan 2010, plats 5: Hamma, Hamma, Hammoud zut zut!



5. Carl Hammoud: The Trick (Konstnär och bok)

Då var vi där igen...  Jävräven är ute och lunkar.
Men vi "skiter" i det.
Carl Hammouds måleri fick upp oss i brygga, fick oss ner i spagat, fick oss att prata i kvadrat, fick grisen att truga och be om att bli fixad i fina skivor med senap på, fick hjulen på bussen att snurra runt, runt och framförallt fick hans måleri oss att vilja föra vänstra handens flata mot högra handens flata igen och igen.

Han beige arkivbilder är så vackert det kan bli på jorden 2010 eller vilket år som helst.
Carl Hammoud kommer att bli störst i världen, bäst i test och hängd på varje enskild vägg som någonsin byggts.

Och yes, indeed, Oyster Press ger ut boken med det mesta och bästa av "Calle"! 110 perfekt formgivna sidor av Stefania Malmsten! Inbundet i hårt, nattligt blått! I en kassett med präglad guldfoliering! Med en text av Alejandro Leiva Wenger! En bok uppkommen ur en utställning på Göteborgs Konstmuseum kurerad av Johan Sjöström!  Snart tillgänglig överallt och nästan lika snart helt slut, puts väck, long gone. Säg inte att vi inte varnade dig. Du vill inte sitta och gråta hela 2011.

Multimedialistan 2010, plats 6: Quinnan och fräknarna!



6. Lindsay Lohan på omslaget till Vanity Fair (Omslag)

Det här omslaget, vad är det med det? Vi är faktiskt, allt sedan det damp ner i lådan, fullständigt hypnotiserade av hur hon ser ut. Ja, hon ser ju helt fantastisk ut. Och samtidigt ser hon väl inte ut som sig själv? Eller så ser hon ut som sig själv mer än någonsin. Jo, hennes ögon säger oss att hon är sig själv mer än någonsin.
Vi vill ju att det ska vara så.
Och jo, det är nog som vi yrat om tidigare, fräknarna.
Och säkert är det nåt sorgligt med det hela, med henne själv.
Vi vet inte. Vi vet bara att vi älskar Lindsay Lohan så som hon ser ut på detta Norman Jean Roy-plåtade oktoberomslag.
Årets omslag. I princip.

Som sagt, foto av Norman Jean Roy, jätteduktig. Kolla.

torsdag 16 december 2010

Multimedialistan 2010, plats 7: Hallå, du gamle knasindian!



7. N*E*R*D: Hypnotize U (Låt)

- Ta på den Gubbe, ta på den Gubbe, ta på den Gubbe!
- Aah!
- Ta på den Gubbe, ta på den Gubbe, ta på den Gubbe!
- Aah!
- Ja, du, det här, det är mums.
- Det är svårt att inte säga att det låter Prince.
- Finns ingen mening att inte känna, tänka, tycka eller säga att det låter Prince.
- För det låter som Prince när Prince är bäst i världen.
- Låter som Sign of The Times om det var en kåtlåt.
- Kåtlåt?
- Båtlåt?
- Ångbåtlåt.
- Det låter "demo".
- Som förr.
- Gamla goda.
- Hur många gånger har vi lyssnat på den här?
- En miljon?
- Dubbla.
- Hur många gånger har vi lyckats behålla kläderna på?
- Du menar sockorna?
- Ja.
- Ingen. Noll. Zero. Null.
- Precis.
- Och han är så fin i sin hjälmskrud! Man vill basta med honom, lura av honom smöret, nycklarna och fjädrarna.
- Jag känner krigarindianen han fick hjälmskruden av. Det var en indian jag låg med en gång som kunde trolla, koka kaffe, vispa grädde och sen trolla bort "skiten"!
- Synd bara att vi råkade se videon.
- Ja, det var nog den pajigaste video som någonsin gjorts.
- Verkligen.
- Jisses.
- Men låten...
- "Hoppla".
- Mmm...
- Ska vi?
- Ja.

Multimedialistan 2010, plats 8: Det pirrigaste valresultatet någonsin!



8. Michelle Obama (Quinna)

Det är inte så mycket att orda om. Är det nåt vi pratat väldigt mycket om, visat mycket bilder på, tittat på mycket bilder med, så är det Michelle Obama. Det gör oss gott. Vi mår bra. Vi blir glada. Vi behåller sockorna på. Vi tar av oss sockorna. Vi blir varma innombord och vi blir varma utombords.
Och vi blir så klart väldigt, väldigt sugna.

Är du också sugen? Bege dig då hit eller hit.

Multimedialistan 2010, plats 9: Äntligen kul med handsvett!




9. Nina Ulmaja: Osynlig (Bokomslag)

Först tyckte vi det var kul att Nina Ulmaja hade blivit så pass inspirerad av alla Eddie Murphy-backstage pass vi visat här på bloggen.
Sen insåg vi att hon gjort det mest fantastiska bokomslaget med värmekänsligt papper till Paul Austers bok med titeln Osynlig.
Inte så mycket att orda om.
Genialiskt, helt enkelt.

Nina Ulmajas ledarpinne på Albert Bonniers Förlag är bra för hela landet.
Tack.

Köp den nu genast omedelbart på studs.

Multimedialistan 2010, plats 10: Vemodig batik!





10. Syket: Fish Band (Tiedye Remix) (Låt)

- Du, om vi skulle ta och lista saker vi verkligen gillar, ja, verkligen älskar. Saker som gör det värt att leva...
- Två saker...
- Quinnor...
- Och...
- Tiedye!
- Alltså, "quinns" och ett par killar från...
- ... Göteborg!
- ... Helt enkelt.
- Mmm...
- Vi minns fortfarande hur Tiedye-killarna vände upp och ned på våran värld förra året, med den bästa ommixningen som någonsin gjorts, var som helst i hela världen.
- Den är fortfarande bäst i hela världen!
- Mmm...
- Därför var det svårt att tro att dom skulle komma med i år igen.
- Man kan helt enkelt inte vara hur bra som helst.
- Men det kan Tiedye-killarna.
- Ja, det kan Tiedye-killarna.

- Dom låter så muntra, men ledsna.
- Nordiskt vemod!
- Banne mig. Om vi droppar några gamla gubbar kanske vi kan sälja det här inlägget till det provinsiella hushållsost- och kulturmagasinet Bark?
- Dan "Danne" Andersson...
- ... om han spelade trumma och försökte dansa.
-  Jan "Janne" Johansson...
- ... om han spelade trumma och försökte dansa.
- Thirteen "Visa röven" Moons...
- ... om dom spelade trumma och försökte dansa.
- Och Tiedye.
- Rena rama...
- Rolf?
- Familjen.
- Gud, vad dom kan.
- Bara dom.
- Vilken tur att det är just dom.

- Ska vi prata om "den" nu?
- "DEN".
- Med stora bokstäver och citationstecken runt om.
- Deras version av Sykets Fish Band.
- Hoppsansa, liksom!
- Var det kul att spela piano igen, eller?!
- Det var kul att spela piano igen!
- Jag spelar piano!
- Du spelar piano!
- Morsan spelar piano!
- Och farsan tar det piano.
- Den är rena rama Allsång på Skansen!
- Den är Allsång på Skansen!
- Göteborgspop!
- Världspop!
- Superpiano!
- Man kan vara på väg att ta livet av grisen men plötsligt tänka, "äsch, va' fasen!"
- Så är det.
- Tack.
- Verkligen tack.
- Musik blir väl inte bättre än så här?
- Nä.
- Bra.
- Meningen med livet?
- Meningen med livet.
- Men som man inte ska ta för givet?
- Inte ta för givet.

torsdag 9 december 2010

Multimedialistan 2010, plats 11: Den bästa bilden som någonsin tagits!



11. Camilla Åkrans: Claudia Schiffer (Foto)

Vi måste ta mode på större allvar.
Om en person till säger detta då kommer vi göra marängsviss.
Och inte bjuda.

Folk gick till modeutställningen (förlåt, "Fashion") och ojade sig om att mode inte togs på tillräckligt allvar.
Oj, oj, oj.
Vi var där hela gänget och vi hade varken jättekul eller jättetråkigt. Vi såg en hel del fina bilder. Fine.

Men det var en bild som fick oss att ramla baklänges, framlänges, snett åt sidan och snett åt sidan bakåt.
Camilla Åkrans bild på Claudia Schiffer för tyska Vogue tidigare år.
Ser en bild ut så där, då behöver man inte diskutera huruvuda man ska ta mode på mer eller mindre allvar. Värdebarometern sköter sig, så att säga, själv då.

Gå dit, se den, gå hem, klappa händerna. Gå dit igen, sno med dig den och ge den till oss, så ska du få smaka marängsviss.

På Fotografiska. Utställningen plockas ner efter den 2 januari.

Multimedialistan 2010, plats 12: Arena Homme+ får fem +++++!



12. Arena Homme+ Summer/Autumn 2010 (Magasin)

Vi tycker fortfarande att det är ett helt fantastiskt nummer, sommar/höstnumret av Arena Hommes+. Och det är så klart/som sagt mycket och ytterst tack vara Neville Brody. Reportagens öppningsvinjetter är bland det absolut mest fantastiskt fina han någonsin gjort. Vi säger tusen tack för detta trumsolo, och inser också att 2010 var ett riktigt lamt magasinsår.
Det gick inflation i svartvita modefotomagasin som tog sig själva och mode på sånt stort allvar att dom självdog innan dom lämnat tryckpressarna.

Som den finaste bonus fick vi i detta supernummer en riktig gaymacka från Bruce "Hej på dej" Weber. Tack.

Multimedialistan 2010, plats 13: Fritt fall med Cheryl "Lloyd" Cole!



13. Cheryl Cole: Parachute (Låt)

- O, den här, ja!
- Ja, eller hur?!
- Det här är poplåten!
- Bättre än... Rihanna!
- Tack och lov eller tyvärr.
- Mmm... hennes skiva var helt enkelt inte så bra.
- Nej, ganska skruttig tyvärr.
- Men det här!
- Det är grejer!
- Först trodde vi hon sjöng "I don't need a pair of shoes, baby, if I've got you".
- Hade funkat också.
- Men alltså, vad vi har lyssnat på den!
- Tre minuter och trettionio sekunder som snurrat runt, runt i våra små skallar, ner i bröstkorgen och sen studst runt i "ballarna".
- Hon ingår väl i vår unika samling med folk som förbisetts?
- Verkligen! Det finns till och med en Idol-ballad som vi gillar på senaste albumet!
- Ja, vi börjar alltid gosa när refrängen kommer och vi snurrar runt och vi lyckogråter och sätter in alldeles för mycket pengar till Rädda Regnskogen! 
- Sen minns vi ju 3 Words som ju var rena rama The xx.
- Verkligen!
- Ja, jösses!
- Får mig att tänka på att vi tyvärr inte har med Shakiras cover på The xx:s Islands på listan.
- Den "svänger".
- För att inte prata om Loca!
- Den "svänger".
- Ja, och vi har strippat till den många gånger!
- Fast det har aldrig varit så mycket kläder att "rycka av".
- Oftast bara sockor.
- Men ändå.
- Fast nu ska vi kanske hålla oss till ämnet.
- Strippa?
- Jag tänkte snarare Cheryl.
- Ok.

- Känner du också att du är på väg att svimma?
- Ja, faktiskt.
- Borde vi kanske äta nåt?
- Ja.
- Vad tror du Cheryl äter?
- Korv med bröd. Massor med korv med bröd.
- Då kör vi på det.
- Har man gjort en sång här superlåt, då kan man leva på korv med bröd resten av livet!
- Det räcker med korvbröd.
- Ena halvan av ett korvbröd.
- En bit av ena halvan av ett korvbröd.
- Ja, så bra är den.
- Tror du det funkar för oss också?
- Kanske.

onsdag 8 december 2010

Multimedialistan 2010, plats 14: Konstmagasinet Pelefant, förlåt, Elephant!





14. Elephant (Magasin)

- Fem vanliga konsttidningar är mindre än...
- ... en  Elephant!
- Inget snack.
- Snacka kan vi väl lite?! Vore kul.
- Okej då.
- Brukar du måla tavlor?
- Nä. Men det är trevligt att läsa om folk som målat tavlor. Eller byggt jättestora plastgubbar. Eller designat gula kvadrater. Eller att titta på bilder man tagit på dom strax efter dom pratat om hur dom gjorde när dom målade sina tavlor eller byggde sina jättestora plastgubbar.
- Dom är smarta på Pelefant.
- Att dom plockar in en designgubbe som "alla" gillar till varje nummer, menar du, va?
- Precis.
- Vi gillar ju också.
- Verkligen. Våra älsklingar har ju varit i numrerna hitills: Peter Saville, Mark Farrow och Vaughan Oliver.
- Fattas bara Neville Brody.
- Han kommer.
- Så klart.
- Han komma, han komma från...?
- London?
- Ja.
- Men tror du vår andra älskling kommer då?
- Kanske.
- Vi måste göra en bok med honom, en temugg, en t-shirt, ett kuddfodral, en sopsäck och uppsättning vinterdäck med han arbeten tryckta på.
- Ja.
- Men allra bäst hittills har varit intervjun med Vaughan Oliver. Rörande. Ingen ändlös success story.
- Vi tycker om honom.
- Det gör vi.
- Han är bra.
- Han är god, han är fin.
- Vi tycker om honom så mycket att vi är på väg att att köpa den väldigt dyra limited edition Pixes-boxen.
- Fast vi inte alls gillar Pixies.
- Och fast vi inte tycker boxen ser tillräckligt fin ut.
- Men som vi brukar säga: If you love somebody...
- ...köp en box med dom!
- Men det är ju mycket annat bra i Pelefant.
- Konst.
- Massa konst.
- Som man tar till sig på en hundradels sekund.
- Dom kallar sig för ett "art and visual culture magazine"...
- Konstnärer hatar nog Pelefant.
- Tror du det?
- Jag vet inte. Bara nåt jag kände, i "röva".
- Men dom vill nog ligga med killarna som jobbar där.
- Så klart.
- Vi med.
- Jobbar det några tjejer där?
- Vet inte, kanske nån.
- Då ligger vi med dom också.
- Om vi får.
- Ja, om vi får.
- Man kan bara fråga.
- Man kan inte göra så mycket mer.
- Och det är väldig snyggt, magasinet.
- Väldigt. Dom är duktiga på Studio 8. Dom vet vad som är art och vad som är direction och vad som är and och vad som är design.
- Det är väl för att dom jobbar med det, kanske?
- Säkert.

Har du missat varenda ett av de fyra numrerna så kan vi glädja dig med att killarna på Papercut har inne vartenda ett i sitt kärleksnäste till butik!

Multimedialistan 2010, plats 15: Vi pratar inte amerikanska, vi pratar allvar!



15. Yolanda Be Cool &DCUP: We No Speak Americano (Låt)

- Nu ska vi prata allvar.
- Det var på tiden.
- Verkligen.
- Men vart vill vi komma med det då?
- Svårt att säga. Det är väl en känsla.
- Såna är man ju full av.
- Vad?
- Känslor.
- Det får står för dig.

- Jag minns första gången jag glömde precis allt, det var till den här låten.
- Semester?
- Ingen större skillnad på jobb och semester, men, ja, det var på "semestern".
- Vad glömde du?
- Dig, din mamma, din pappa, min nycklar, mina byxor, alla hästar i hela världen, högerregeln, vad jag skulle handla på Konsum, vilken hatt jag skulle bära, vilk...
- Den roliga med klappklapp-händer.
- Jo, det kom jag på sen, men allt annat hade jag glömt. Och framförallt hade jag glömt skjorta, byxor och skor.
- Men inte sockorna.
- Inte sockorna. Och jag hade väldigt roligt.
- Vad gjorde du?
- Det minns jag inte riktigt.
- Men dom du var med minns kanske?
- Jag var helt själv. Hela semestern. Var hemma hela tiden. Ja, när jag inte var på Konsum och glömde vad jag skulle handla. Och jag var naken. Minus sockorna då. Och klappklappkepsen.

- Den är väldigt bra.
- Den är riktigt attans bra.
- Man kommer ihåg den.
- Verkligen.
- Helt klart.
- Vad sjunger dom om?
- Jag vet inte.
- Men det är nog självupplevt.
- Brukar vara det.

- Ska vi göra nåt?
- Helst inte.
- Okej.
- Den är lite rolig också.
- Tycker du?
- Ja, det är nåt med att dom spelar sådana där rolig saxofoner.
- Jo, det är lite kul.
- Och den känns lite som kusinen från landet till när Italoboyz lajade runt med John "Janne" Coltranes Bahia.
- Just det, den hade vi ju på vår milsvida längre lista för två sedan!
- Men framförallt, och nu pratar vi allvar, så är ju detta en fantastisk poplåt.
- Det är det verkligen.
- Egentligen tänkte vi att det var årets absolut bästa händelse.
- Vi tänkte att bättre än så här blir det inte.
- Det gör det inte.
- Så man får tolka det här precis hur man vill.
- Alla tänker, konstigt att vinnaren stavas "nummer 15".
- Ibland är det så.
- Allt är inte vad det ser ut att vara.
- Som du, du ser ju välklädd ut.
- Men det är jag inte.
- Nä, för du är spritt språngandes naken.
- Men väldigt, väldigt hårig.
- Och sockorna är på.
- Sockorna är på.
- Fram med saxofonen nu, nu kör vi.
- Nu snackar vi allvar.

Tidernas 750 bästa jullåtar!

Ja, här skulle vi egentligen listat de 750 bästa jullåtarna som någonsin gjorts, men på grund av utrymmesskäl får vi hålla på det ett par dagar. Vi beklagar detta, men återkommer i ämnet.

Multimedialistan 2010, plats 16: Caruso!



16. Caruso (Tenor)

Skit i brallan. Oj, förlåt! Men Neapelfödda Caruso (1873-1921) har ju den sorgsnaste rösten i världen! Någonsin. Vi har missat det. Eller rättare sagt: vi har missat Caruso helt och hållet. Men nån gång ska man börja, så vi börjar nu.
Och vi gråter som små luder.

2010 går till historien som året då vi upptäckte Caruso. Eller vi blev serverade Caruso av en långa vacker man vi träffar på kvällarna. Han serverade oss Caruso tills vi var mätta. Det tog femton minuter-en kvart ungefär. Ibland gick det snabbare och ibland ville vi bara ha mer, mer, mer! 
Innan var Caruso bara ett namn i en fin Everything But The Girl-låt. Nu är han sjungande italienskt kött. 
Det finns helt enkelt inget bättre att lyssna på än hans knastriga röst till en flygel som låter som Tom Waits spruckna leksakspiano.

Hade han varit född på annan plats, annan tid hade han sjungit I'm So lonesome I Could Cry (vilken Elvis definierade som "the saddest song I've ever heard").

Vi återkommer i ämnet när vi köpt Caruso-boxen som föreställer Neapel i skala 1:1 och innhåller inte mindre än 200.000 compact disc-skivor! Och i den första limiterade upplagan medföljer dessutom 50 valfria kebabpizzor! När vi ätit klart, då återkommer vi med låttipsen.

Så, vi lägger ner allt nu, och flyttar till en kaffebar intill nån fungerande återvinningsstation i Neapel där plast ligger i behållaren för plast och metall i behållaren för metall och färgat glas i behållaren för färgat glas och ofärgat glas ligger i behållaren för ofärgat glas och kebabpizzor i behållaren för kebabpizzor. 
Vi ska klunka espresso hela dagarna, röka starka cigg och lyssna på Caruso. Hela 2011.
Sen går vi till en magdoktor.

Multimedialistan 2010, plats 17: Madonna i Interview, snajdigare än någonsin!



17. Madonna: Fotad av Mert Alas och Marcus Piggott för Interview (Bilder)

Dom är fortfarande väldigt, väldigt, väldigt fina, lockande och tjusiga.

Multimedialistan 2010, plats 18: Lillkillen spelar värsta smäktande Lady Gaga-pianot på FA-timmen!



- Gud, det fanns en period i våra liv när vi inte lyssnade på nåt annat!
- Ja, gud, det var helt tossigt!
- Men också väldigt underbart.
- Vi hade väldigt ofta väldigt lite kläder på oss.
- Men alltid sockor.
- Alltid sockor.
- Men alltså, han är så himla duktig!
- Kom du ihåg hur vartenda hårstrå på våra blanka, rena kroppar reste sig?!
- Det mesta reste sig!
- Vi verkligen älskar den här låten!
- Den här versionen.
- Ja, den här versionen. Fast Stuart Price-remixen är ju underbar också. Pet Shop Boys-sorgsen.
- Mmm...
- Sen tycker vi ju om när Gaga själv typ gör cover på Lillkillens version!



- Vardagsklädd är hon också! Med din gamla pirathatt!
- Ja, min gamla pirathatt!
- Hon sjunger väldigt bra.
- Ja, väldigt. Duktig tjej.
- Hon låter väldigt italiensk. Ginanananananni...?
- Gianna Nannini.
- Mmmm...
- Ska vi lyssna?
- Ska vi kela?
- Ska vi lyssna och kela?!
- Ja!
- Kom.

Multimedialistan 2010, plats 19: En compact disc-låda som heter duga med en kille som spelar fuga!



19. Yo Yo Ma: 30 Years Outside the Box (Box Set)

- Herrejisses, vilken trälåda!
- Ja, verkligen en trälåda!
- Som en cello!
- Det är en cello!
- Man kan spela på skiten?!
- Man kan spela på skiten!
- Oj!
- Verkligen.
- Men vad finns det inuti då?
- 90 compact disc-skivor med semikinesen Yo Yo Ma!
- Ha, ha!
- Ja, det är helt galet!
- Förra året var det en helrätt Mark Farrow-låda, nu är det en trälåda med cellogubbe. Det luktar gubbstrumpa. Som Lindeman håller låda, fast en cello och en trivsam amerikansk kines istället för två gubbar.
- Jo... 
- Den var inte billig, va?
- Den var inte billig.
- Har vi inga pengar till mat nu?
- Nä.
- Okej.
- Ha ha.
- Yo Yo Ha ha!
- Ha ha!
- Ska vi lyssna på de 90 compact disc-skivorna nu då?
- Går inte.
- Går inte?
- Kunde inte betala elen. Pengarna slut, du vet.
- Synd.
- Ja.
- Jaha, godnatt då.
- Godnatt. Älskar du mig fortfarande?
- Lite.
- Bra. Men vi kan titta i den tjocka fina boken man också fick.
- Nä, jag är trött.
- Okej. Godnatt då.
- Godnatt.

Gör samma misstag som oss och köp "skiten".

Bonusmaterial: Torrt, fnasigt, grovt papper!



- Gud, i år slog vi rekord i vårt "gillande" till gulnat papp och lika gulnad kartong!
- Ja, i år slog vi verkligen rekord!
- Som om vi var en gammal, gammal gubbe i en gammal, gammal illustration i ett jättesupergammalt nummer av Monocle.
- Det är ju det finaste som finns. Gulnat papp och gulnad kartong, alltså.
- Ja, det är ju det.
- Ingen lack så långt "röva" når!
- Inte mycket att göra åt det.
- Vi gör inget åt det.
- Nä, vi fortsätter med det.
- Det är väldigt fina saker du lagt upp där prydligt och fint.
- Ska jag lägga upp dig lika prydligt och fint?
- Ja, gärna!
- Ska vi älska lite på gulnat papp och gulnad kartong?
- ja, det gör vi.
- Av med sockorna.
- Sockorna av.
- Kom.

Multimedialistan 2010, plats 20: Robyn dansar på egen hand!



20. Robyn: Dancing On My Own (Låt)

- Det skulle vara dumt av oss att säga att den här inte är bra.
- Skulle vara dumt att säga att den inte är jättejättebra!
- Och vårt favvoämne också!
- Ja, att dansa själv! Gråtandes! I fina, dyra kläder!
- Och kommer du ihåg vad fin hon var på det där DN-omslaget?
- Jag kommer ihåg.
- Som en helt vanlig tjej!
- Som en helt vanlig tjej med lite färgad The xx-rök bakom sig.
- Tror du att den färgade The xx-röken dödade henne strax efter att bilden tagits?
- Nej.
- Fick hon eksem, jag menar exxem, av den färgade The xx-röken då?
- Nej, inte det heller.
- Blev hon ledsen av den färgade The xx-röken då?
- Nej.
- Låg hon med den?
- Förmodligen inte.
- Gud vad skönt. Hon bara fortsatte dansa på egen hand?
- Ja.
- Kan själv?
- Kan själv.

Multimedialistan 2010, plats 21: Four Tet remixar The xx!



21. The xx: VCR (Four Tet Remix) (Låt)

- Vad är det du har där?
- Var då?
- Där, mellan ljumskarna.
- Va? Jaha! Äsch, det är bara Four Tet-remixen av The xx's VCR.
- Får jag höra?
- Ja, visst. Kom närmre. Böj dig ner. Hör du?
- Ja. Åh, vad bra!
- Eller hur?!
- Det låter ju jättefint!
- Precis.
- Bäst i världen.
- Bäst i test!
- Som att lyssna på Liquid Liquids Optimo i sköna rymden.
- Precis så!
- Hypnotiskt och svängigt och fint!
- Precis så!
- Får jag stanna här nere lite till?
- Så klart du får!
- Tack.
- Det är jag som ska säga tack.
- Varsågod.
- Tack.

Multimedialistan 2010, plats 22: Men flyter "skiten"?!








- Ibland vill man bara ha lugn och ro. 
- Ibland?
- Jag menar, alltid vill man ha lugn och ro.
- Och  finns det inget skönare än att titta in på But Does It Float!
- Nä, det är bästa platsen i världen när man vill ha lugn och ro och titta på fina grejer som är samlade under jättejättelånga titlar!
- Vad kallar vi det?
- Vi kallar det "ambientkonst"!
- Och det är det bästa som finns i hela världen!
- Här är det alltid fint!
- Och, så klart, väldigt, väldigt bra!
- Gud, vad mycket bra saker vi sett här inne i år!
- Ja, verkligen!
- Mmm...
- Kom hit, så ska jag pyssla om dig.
- Mmm...
- Titta vad fint! Massa superpillriga grejer, men ändå så fina!
- Jaaa... jättjättesuperfint!
- Ta av dig sockorna nu så lägger vi oss här och tar det lugn och ro.
- Ja, tack.
- Ska vi säga det igen?
- Vilket då?
- Det där...
- Jaja!
- Aaambieeentkooonst....
- Skönt.
- Mmmm...

Så ja, traska dit nu.

tisdag 7 december 2010

Multimedialistan 2010, plats 23: Den gula tjocka David Shrigley-boken!





23. David Shrigley: What The Hell Are You Doing? (Bok)

- Hahaha!
- Vad är det som är så roligt?
- Det här, kolla!
- Va? Jaha, hahaha!
- Var det inte det jag sa?!
- Jo! hahaha!
- Håll käft då, jag läser ju bok.
- Oj, förlåt.
- Hahaha!
- Hahaha!


Utgiven på Edinburgh-baserade Canongate. Varför inte ta och köpa dig ett ex hos gullegullkillarna på Papercut?

Multimedialistan 2010, plats 24: Den där Mary och hon som sjunger i det där softa firmafestfunkbandet!




24. Mary J Blige: Tonight (Låt) & Sade: Soldier of Love (Låt/rygg)

Hoppsan! Dom här två låtarna har vi verkligen lyssnat mycket på i år!
- Alldeles för mycket höll jag på att säga!
- Men det är inte sant, för man kan inte lyssna för mycket på dom!
- Nej, så det har vi inte gjort då.
- Ska vi erkänna?
- Ja, vi erkänner.
- Vi säger båda samtidigt.
- Okej. Nu:
- VI HAR ALDRIG NÅNSIN TIDIGARE LYSSNAT PÅ MARY J. BLIGE FÖR VI HAR INTE HAFT NÅT SÅNT BEHOV!
- Det var skönt.
- Ja, och tänk att vi lyssnar på henne just nu, när ingen annan i hela världen lyssnar på henne. Är inte det konstigt?
- Jo, jättekonstigt!
- Jättejättekonstigt!
- Fast det är ju bara den här låten vi lyssnar på. Men den är å andra sidan verkligen toppen.
- Mmmm. Ledsen i ögat och sorgsen och fin.
- Men vi har ju pratat om den tidigare, så det räcker verkligen nu.
- Och samma sak med Soldier of Love.
- Jo, fast pratade vi väl mer om ryggen, va?
- Fast var slutar en rygg och var börjar en låt?
- Svårt.
- Precis. Så, vilket har vi mest: Lyssnat på låten eller tittat på hennes vältränade och lockande rygg?
- Tittat på henne vältränade och lockande rygg.
- Och sen ramlat baklänges.
- Och sen lyssnat på låten tills öronen plockat ner skylten.
- Jisses.
- Vilken Quinna, vilken rygg!
- Och vilka öron du har!
- Dom lyssnar!
- På mig?
- På Sades rygg när den rör sig.
- Oj.

Multimedialistan 2010, plats 25: Hall of Femmes-böckerna!




25. Hall of Femmes: Ruth Ansel, Lillian Bassman och Carin Goldberg (En serie böcker)

- Jaha, det är var just snyggt. Hall of Femmes-böckerna...
- Vad då?
- Ni är inte så lite jäviga där.
- Men vi är även kålsupare, fulgubbar och allmänt rajtantajtan, så vi tycker att det inte är mer än rätt att dom ligger här på listan.
- Varför?
- Därför att dom mumsar fram massa fantastiska grafiska och fotografiska arbeten från tre fantastiska quinnor (Lillian Bassman, Carin Goldberg och Ruth Ansel). Och får vi bara plocka tre av arbeterna som visas, så säger vi tjusiga siluettquinnan på hotellrummet-bilden (Bassman), The History of the Blues-omslaget (Goldberg) och The reflecting Eye-uppslaget (Ansel).
- Jaha. Mer då?
- Böckerna i sig är så jäsikens fina. Högsmala. Vältypade. Fina pappersval. Sköna i handen, sköna i sängen och sköna i skogen. Och dom har dessutom fått oss att förstå att Jost Hochuli faktiskt är bäst i världen.
- Jaha.
- Jaha? Vadå 'jaha'? Är du apa?
- Vet inte.
- Men om jag säger att det är skitmånga snygga tjejer som varit med och gjort böckerna, vad säger du då?
- Oj. Hur många då?
- Jättemånga. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7... ja, fler än jag kan räkna så här på rak arm.
- Jäkla!
- Just det.
- Man vill ha mer, liksom!
- Det kommer, det kommer, gubbe.
- Nu känns det bra.
- Såklart.

Finns att köpa typ överallt. Framtagna av Hjärta Smärta. Utgivna av Oyster Press

Den bästa låt som någonsin gjorts i hela världen!

Vi tänkte att vi inte orkade göra en sån där multimedialista i år, men så drabbades vi helt utan varning av den bästa låt som någonsin gjort. Det är sant.
Så det blev till att tänka om.

torsdag 2 december 2010

Carl Hammoud! Formgiven av Stefania Malmsten!

Om du kollade igenom jpg-versionen av det där obestrukna infobladet nedan, så såg du att Oyster Press nu har Carl Hammoud i sin katalog! Så klart började du lyckogråta och klappa händerna när du såg det.
Sånt är mumma! Ja, till och med dubbelmumma!

Till råga på allt är världens finaste Carl Hammoud-bok formgiven av världens bästa Stefania Malmsten!
Kom inte och säga att livet inte börjar kännas ganska gött så här kring jul!
Ni förstår att ni måste köpa den. Den kommer att försvinna före all snö, och då ligger du där och gråter oavsett, men vi garanterar dig att du kommer att gråta ännu mer om du inte har en Stefania Malmsten-formgiven Carl Hammoud-bok att gråta på!

Kom nu inte dragandes med att vi inte varnade dig.


Vårt favorittidningsomslag från hösten/vintern 2010

"Madeleine om den svåra tiden i Sverige".
Sittandes på en pålle.
I centrala New York.



DI Weekend, fredag 19 november 2010.

onsdag 1 december 2010

Oyster Press-killarna och -tjejerna trycker upp info på en bit obestruket papper om vad som händer hos dom och så bara så där så ger dom den biten med obestruket papper och info till oss och vi är som vi är och lägger upp "skiten"!

Oyster Press släpper två nya Halll of Femmes-böcker och då blir det släppfest!

Böckerna är Hall of Femmes: Lillian Bassman och Hall of Femmes: Carin Goldberg och det blir bubbel, det blir tilltugg, det blir killar du vill ligga, prata, pennfajtas, boka tvättid, spela gitarr och slåss med, det blir tjejer du vill ligga, prata, pennfajtas, boka tvättid, spela gitarr och slåss med, det blir färg&form, det blir värme på elementen, det blir Nina Beckmann som ställer frågor till Hjärta Smärta-"killarna" och Ika Johannesson, det blir Hjärta Smärta-"killarna" och Ika Johannesson som svarar på Nina Beckmanns frågor, det blir dans fast det är förbjudet, det blir böcker till superrabattpriser, det blir skitfin Lillian Bassman-affisch som är gratis trots att den är sjuttio centimeter bred och hundra centimeter hög och superlimiterad, det blir supersuperlimiterad Carin Goldberg-affisch som är lika stor och tryckt på skitkoolt material (polycanvas) och som inte är det minsta gratis men så fin så att man ramlar baklänges och slår huvudet i nåt mjukt, det blir gratis-är-gott-badges i fina färger med de två quinnornas namn rättstavade på, det blir blöta strumpor om du går dit barfota, det blir ryggdunk och kanske, kanske om det vill sig illa, en och annan kniv i ryggen, men det får man ta när det ändå är så trevligt!

Antalisbutiken (alltså fd. Map), Birger Jarlsgatan 23.
Torsdag 2 december kl. 18.



Onödigt

- Varför lovade vi att vi inte skulle prata om "Gittan" på ett tag?
- Vet inte.
- Jag kommer inte på nåt annat att tänka på!
- Nä. Skit.
- Vill bara titta på Git Scheynius-bilder.
- Allt annat är meningslöst.
- Och nu är festivalen slut. Vad gör hon ?
- Hon borde ha all tid i världen att träffa oss i alla fall en liten stund då!
- Git it!
- Va?!
- Git it!
- Vi lyssnar på Git It med Jerry Williams!
- Git It?
-Ja, du vet den med "wellohwellohwopwhipwhipwhip".
- Nä..?
- Strunt samma. Den heter i alla fall Git It och då skulle vi kunna lägga in en bild på Gittan och säga att internet gjorde så, att det liksom fellänkade, att det inte var vårt fel.
- Jaa!
- Och om vi också pratar om Jerka och Git It väldigt länge, då kan vi lägga in två bilder på Gittan! Och säga att internet dubbelfellänkade.
- Jag länkar nu då?!
- Ja, kör!
- Men sen måste vi nog ta det lite lugnt med Git ett tag.
- Varför det?
- Men du vet, hon har väl man och så som säkert är skitgalen och som vill döda oss.
- Men vi är ju många fler. Än honom alltså. Fast om han är en tjockis då är det nog kört.
- Då är det kört. Vi är ju fegisar.
- Ja. Verkligen.
- Men vi tycker verkligen om Git.
- Ja. Väldigt mycket.
- Quinna.
- Superklok.
- Lång.
- Fint hår.
- Har en egen festival.
- Femti.
- Mmm.
- Bra röst.
- Git...
- Gittan...
- Förresten, vet du om man kan rimlänka?
- Rimlänka?
- Ja, du vet, att det länkar till nåt som rimmar?
- Jag förstår inte.
- Asch, strunt i det.
- Nu vilar vi.
- Mmm...
- Kom här, av med strumporna. Jag klappar dig.
- Tack.
- Du är ju kokhet!
- Jag vet.
- Jag vet vad du tänker på.
- Samma som dig.
- Mmm...
- Nu vilar vi.
- Men du länkar först, va?
- Så klart.
- Bra. Tack.